Sjuklingen tvättar

Rinnande näsa, orkeslös kropp, uppbokad tvättid men inget kulörtvättmedel och INGA rena kläder! Jag var tvungen att bege mig till Willys trots mitt förkylda tillstånd, och efter den pärsen känns det nu som att jag sprungit Göteborgsvarvet.

Två splitternya tvättmaskiner fann jag i källaren. De stod där och bländade mig och lovade att alltid centrifugera, istället för bara ibland såsom de förra brukade envisas med. Allt som oftast fick man ut drypande tvätt, och med ett tvättprogram, vilket man inte kunde välja enbart vissa delar av, utan var tvungen att starta från början för att nå den slutliga centrifugeringen, tog det ibland ganska lång tid att tvätta.

De nya silvriga går mjukt och fint, men om och hur programmen fungerar vet jag ej. När jag valde förtvätt som tillval hoppade den röda lampan ändå till nästa steg; huvudtvätt. Bara det kan man ju bli sjuk av! Men jag håller tummarna för att min tvätt blir ren och för att min sjuka skall vika hädan. Nu vet jag i alla fall vad den gradvis stigande hyran har gått till!

Till alla er tvättomaner därute kan jag förtälja vad Ren och Stimpy kom på en gång i tiden: Alla borttappade strumpor som brukar försvinna spårlöst sugs in i ett svart hål och hamnar tillsammans med världens alla andra bortappade strumpor i en stor, svettig hög på en planet i en annan dimension. Vill ni ha tillbaka dem måste ni likt Ren och Stimpy finna ett rymdskepp som klarar av att åka in i det svarta hålet. Väl framme (om ni överlever) är det bara att börja leta i svetthögen, men den är stor, så det kan ta tid. Dessutom riskerar ni att bli uppätna av stora hjärnmonster. Kanske lika bra att köpa nya strumpor?

"Cadet Stimpy and myself have begun to set out for the strange mountain. The closer we get to the mountain, the more we notice an odor. A repugnant, yet somehow delicious aroma. A stench, if you will."