De galnas hus

Nya kursen i skolan heter Psykisk ohälsa och livsvillkor och handlar om just det titeln antyder. Inget muntert ämne direkt, men väldigt intressant och kopplar tillbaka till många av de saker vi gått igenom tidigare i programmet. Ju längre fram i programmet man kommer desto mer får man en känsla av "kompetens" och kunnighet då särskilt viktiga teman upprepas samtidigt som nya kunskaper läggs på högen. Det ska bli både spännande och en aning skrämmande att på nästa kurs, Handelsstrategier, mer praktiskt pröva den teoretiska kunskapen. Vi kommer då arbeta med rollspel och diverse övningar för att efterlikna vad som kan ske i socialt arbete. Mycket passande förstås då vi ska praktisera till hösten!

De galnas hus av Karin Fossum är ett trevligt inträde i kursen innan jag skaffat övrig kurslitteratur. Vi ska snart ha ett skönlitteraturseminarium där vi ska besvara ett antal frågor angående de böcker vi läst. Tycker om att man utöver alla vetenskapliga texter man stoppar i sig även får en chans att på skoltid läsa annat. Det är inte vetenskapligt ett dugg men ger en känslomässigt aspekt och därmed en fördjupad bild av hur det kan vara att som i det här fallet befinna sig i psykisk sjukdom. Vetenskapen i sig är ju neutral, det är vi själva som får applicera en känsla och en moral på den.
Karins bok är välskriven och drivande. Tror att jag tycker om den för att jag gillar den typen av böcker: Gökboet är en av mina absoluta favoriter, och en mer lättsam bok av Keyes; En oväntad semester, som också handlar om livet på psykstugan, var även den trevlig att läsa. Det är något med dessa böcker som får mig att vilja fortsätta. Jag gillar berättelser om människor som blir placerade på institution - en kontext så långt bort från vardagen man kan komma men som ändå har som syfte att slussa ut personerna i en normal vardag igen. På grund av den psykiska problematiken får man på köpet (i alla fall i de nu tre böckerna jag läst/läser) komplexa karaktärsbeskrivningar och människoöden, och på grund av det fullkomligt galna som sker bakom dörrarna på de slutna avdelningarna rymmer böckerna också ofta en rejäl dos av svart humor, som ibland inte ens är medveten utan kommer automatiskt för att allt är så knäppt. Kampen om autonomi och makt är också spännande.
I De galnas hus har huvudpersonen bestämt sig för att dö, men uppenbart är att hon med små steg ofta ovilligt tar sig ifrån den tanken och snart börjar acceptera livet.

Bilder av Nina Hemmingsson.