Publicera inlägg

JULKULTUR på er!

Glädjande nyhet för stadens buskar:

Min egen trädgårdsmästare har fått lägenhet i Göteborg från 1 februari. Nu kan han ansa min buske och vattna min rabatt varje dag!

Då vaknar världen och jag somnar

Mörker.
Gröna ljussken på himlen - ufo:n?
Tobias i telefonen.
Emma på Facebook.
En kopp kaffe - två koppar kaffe.
Kollar läget i lyan intill.
Tystnad - letar efter ljud.
Mrs Dalloway.
Rostade kastanjer.
Tunga ögonlock.

Med de nya nattpassen på jobbet passade jag på att anmäla min frivillighet.
Jag har så dåligt med pengar att jag försöker få sålt gammal kurslitteratur för att ha råd med den examensfest vi får betala själva.
Nätter lönar sig om man orkar hålla ögonen öppna. Faktum är att min dygnsrymt blivit såpass trygg att ögonen började säcka ihop redan vid 01:30.
Jag vaknar numera naturligt vid 10 om jag får sova ifred från min mardröm till väckarklocka - jag blir trött nog för att sova vid 24. Allt gott på hemmaplan alltså, men på jobbet förväntas jag nu trotsa min rytm fram till kl 7.
Då vaknar världen och jag somnar.

Idealiserar denna tenta

Splitting/kluvning,
Externalisering av den inre konflikten,
Primitiv idealisering,
Omnipotens/nedvärdering,
Projektiv identifikation.

Jag ääälskar psykologi, och jag ääälskar begreppen kring borderline.
Orden flödar ur mina fingrar.
Antingen är det här den lättaste och roligaste tenta på mycket länge,
eller så är det nåt jag missat totalt och ett fett underkänt dyker upp inom ett par veckor.

Kanske befinner vi oss alla in the NA?

Krossad

På Göteborgs Stadsteater rullar för tillfället pjäsen Krossad av Ailís Ní Ríains.
I ett grällt blommönstrat rum tar tre syskon tillsammans upp sin barndom till granskning; en barndom med en far som halva året agerade förtryckare och misshandlade dem och modern svårt, och halva året drog sig tillbaka för att sova.
Syskonens konversation rör alla de känslor de bär på inför den tragik de växt upp i. Med skicklighet spelar Mia Höglund Melin, Fredrik Evers och Eric Ericson upp ilska, hat, kärlek, sorg och även humor på scenen som för att hantera det de tidigare verkar ha förträngt. Genom konversationen som pendlar mellan alla dessa känslor får man en bild av en barndom i skräck, men utöver ren dialog spelar de även upp direkta scener från barndomen och det förflutna blir ytterst närvarande i nuet. Vid ett tillfälle förvandlas till exempel dottern - den yngsta i syskonskaran - till mamman som åker på rejält med stryk av pappan - här gestaltad av den yngste brodern - då hon serverar det rostade brödet i trekanter vilket han hatar. Inslaget blir parodiskt då pappan jagar mamman runt bordet men slutar på nytt i blodig skräck då slaget kommer och hon smetar lingonsylt över sitt ansikte och över scenkanten.

Bland ett myller av rekvisita som ligger i en hög på golvet rör sig de tre syskonen. Ibland bär de skoluniform och ibland yviga klänningar. Pjäsen inramas av en återkommande barnkör och diverse ljudeffekter. Måhända når pjäsen inte hela vägen fram trots skickligt skådespel och intressant upplägg, men den räcker mycket långt och är väl värd att upplevas. Fram till den 18:e december är den aktuell i Göteborg.
http://www.stadsteatern.goteborg.se/Pa-scen/Krossad/

Foto: Ola Kjelbye

Flyttprocess i bilder

Fantastiska vänner och familjemedlemmar som bar och släpade.



Ett kaos som med tiden blev till ordning.




Målade över Theresans hemska maskrosor och fick hjälp av vänner att måla vardags-rummet.












Köpte dyr mastodontsoffa och sprängde min budget totalt. Vem vill inte ha julklappar i år?



Segdraget, framskjutet flyttstäd i Kungälv. Att vrida om låset för sista gången försatte mig i ett sentimentalt tillstånd.

Ibland bli ett Jag ett Vi

Och det är ganska trevligt.

En nystart

Flytten till Göteborg gick bra även fast den var krävande. Jag upptäckte i processen att det var så mycket enklare att flytta från det lilla "pojkrummet" än att flytta från sitt första egna hem där jag under fem år tryckt in möbler, prylar och annat skröffs i hörnena.

Jag fick tyvärr inte hyrt ut lägenheten i förtid som jag hade hoppats utan fick istället betala två feta dubbelhyror. Det plus en dyr soffa innebär för mig ett nu länsat konto som inte fylls på förrän strax innan jul. Årets julhandel blir i år därför en affär som skall avhandlas på ca en och en halv dag så jag ber min kära familj om överseende utifall att klapparna inte blir så genomtänkta som jag ju egentligen vill att de skall vara. Jag måste även ha överseende med mig själv.

Rent känslomässigt var det en aning tårfyllt att flytta från min lilla småstad och hit till den stora staden. Mitt första egna hem var så mycket "jag", så mycket av min kreativitet och personlighet. Det skapades i takt med att jag så smått började finna mig själv och betydde därför en hel del för mig. För ett par dagar sedan vred jag om nyckeln i låset för sista gången innan jag åkte till primären och lämnade den. Det var en speciell känsla. Innan jag stängde dörren blev jag kvar ett par minuter extra trots att jag egentligen hade ganska bråttom.
Jag hoppas att den nye hyresgästen kommer att trivas lika bra som jag gjorde.

I min nya lägenhet i Härlanda trivs jag mycket bra. Området är trevligt, planlösningen är snarlik den gamla, jag har numera ett skönt sovrum att krypa in i, ett badkar och bara ca 12 minuters bussfärd till centrum, närmare till vänner och skola. Nackdelen är den insyn jag tycker mig känna i och med att jag nu bor längst ner liksom även den korta tidsfristen på ett år. Jag måste alltså snart se mig om efter en mer fast bostad.

Jag har insett att detta steg var nödvändigt för min personliga utveckling. Det hem jag skapade i Kungälv kom att bli för snävt. Jag skapade ett tryggt lugn men detta lugn kom att bli mer av en flykt än en återhämtning och jag har i å med andra händelser i mitt liv blivit mer på det klara över mina svagheter som jag förut försökte distansera mig från. Mitt nya boende får alltså lov att representera en nystart även på ett djupare plan.