Dagens bild

Gnägg

Förändringar

Som inlägget nedan visar har det skett förändringar kring de människor som omger mig, fast med tanke på det upprepande mönstret har kanske inget alls förändrats på den fronten! Men på andra fronter, mer ytliga sådana, händer det grejer.

Var idag iväg till Colorama och köpte färg till köksväggen. Först hämtade jag färgprover som visade sig vara alldeles för mörka, så när jag återkom till butiken ville jag ha ett par nyanser ljusare och hittade en som såg bra ut på färgkartan. Har nu målat min köksvägg och den blev alldeles alldeles för ljus! Mitt gröna sköna är borta och nu har jag en vägg som nästan ser vit ut om man inte jämför med den vita kontrastväggen. Skall återkomma till butiken imorrn och höra om de kan smäcka ner mer grönt i gojjan.

Mer ytligheter som förändrats idag är mitt hår. Har haft sidobena och lugg en lång tid vilket jag gillat, men ju längre det blev desto mer ojämt såg det ut och ju längre tid fick jag ägna framför spegeln för att få till det, så idag besökte jag Jeanettes och blev klippt. "Helt okej men inte kanon" blev resultatet. Hade förväntat mig nåt mer proffsig tror jag, eller så har jag helt enkelt för höga tankar om vad man kan göra med mitt hår.

http://www.youtube.com/watch?v=pl3vxEudif8

Moln på min himmel

Jag blev verkligen förtjust i Seb. Vi träffades tre gånger varav det den sista gången hettade till en aning. Efter det blev S tystlåten och jag tog initiativen till alla samtal, därför testade jag honom genom att vara tyst själv för att se om han skulle höra av sig. De gjorde han inte, och för varje dag blev jag mer nedstämd. Idag orkade jag inte längre utan frågade rätt ut om han ville träffas igen, det ville han men på vänskapliga premisser. Han bad om ursäkt om han sänt ut "fel signaler".

Jag börjar känna mig bränd. För varje ny förälskelse får jag bara veta att känslorna inte är besvarade, det finns inte en enda som jag varit kär i som på allvar besvarat mina känslor.
Jag är trött på att vara ensam. Jag är trött på att sitta här själv i min lägenhet. Jag vill bo med någon och vara med någon som klarar av att känna likadant som mig.
Mina förhoppningar brast i krash idag och nu sitter jag återigen här med ett tomt papper framför mig och tunga moln på himlen. Jag är ledsen.

Sommarjobb i koncentrat

I söndags gick jag sista passet på mitt sommarvick och likväl som det var skönt att lämna stället var det också en aning vemodigt. Visst är det konstigt att man kan fästa sig vid ett ställe som man så ofta tycker är jobbigt och krävande?

Serviceboendet i Nödinge innehar fem lägenheter där människor med olika psykiska funktionshinder bor, människor som behöver olika grad av stöttning i en vardag som ofta behöver struktureras.
Kärnan i arbetet har enligt mig varit gammalt hederligt "tjat" om att få dessa människor att göra allt det andra människor gör, såsom att städa, tvätta, duscha, handla och gå till jobbet mm. Som i så många andra arbeten med människor är självständighet målet vilket betyder att uppgifterna de boende gör i sin vardag inte skall tas ur deras händer utan göras av dem själva, något som kunde vara frustrerande när saker inte blev gjorda. På min sista dag fick jag skarp kritik från en av de boendes mammor som visade mig hur rörigt det var inne i hans lägenhet och menade att han ju bodde just där för att få hjälp. Hon tyckte att det ofta var så när sommarvikarierna arbetade vilket gjorde mig lite stött. Men om man har tjatat om städningen och det inte har hjälpt anser inte jag att man skall ta städningen ifrån honom eller någon annan heller, det skapar bara ett större funktionshinder - mer osjälvständighet. I det ljuset spelar några gamla mackor på diskbänken, en obäddad säng eller oborstade tänder ingen större roll. Bättre då att fortsätta tjata tills det tar skruv och man tillsammans kan göra jobbet!

Ett annat viktigt mål för verksamheten är naturligtvis att alla ska få ha ett gott liv vilket naturligtvis kan tolkas mycket individuellt. Men det vi gjort under sommaren har varit att erbjuda diverse aktiviteter från promenader till minigolf och utflykter. Tyvärr har koordineringen av dessa äventyr ibland varit svår då tex någon som behövt sällskap velat stanna hemma medan alla andra som kanske behövt två stycken ur personalen med sig velat hitta på något, och vanligvis jobbar man bara två åt gången. I sommar har de boende också haft semester och det har funnits perioder då vi mest suttit och rullat tummarna. Inte helt illa med tanke på att man fått lön kanske, men jag blir hellre trött av att ha jobbat än att inte ha gjort nånting, speciellt under de varma dagar man helst velat vara ute vid havet och bada, och badning har det tyvärr inte heller blitt tal om eftersom den lokala sjön varit avstängd.

Trots en del svårigheter och ibland inte alltid de bästa förutsättningarna kan jag i alla fall just nu tänka mig att arbeta på boendet även nästa sommar. Det är ett trevligt ställe med massor av potensial och möjligheter. Kommer om jag orkar jobba där lite extra i höst.

Idag har jag diskat

Det


var


på


tiden


va?


:)

Jag är antagligen ointressant...

Hårbryderier

På den första bilden har jag håret som jag haft det under stora delar av sommaren; alltså snedbena med lugg och det mesta liksom rakt ner mer eller mindre. Helt okej fram tills nu när det börjar bli längre! Det har blitt så ojämt och hemskt att jag på fredag ska gå till frisören och få det fixat. Men fram tills dess ska jag ju springa runt på stan med mitt ojämna hår, så jag gick nyss loss med hårvax, borste och spray för att finna nåt som kan duga fram tills klippningen. Det blev ett väldigt slitande i kaluffsen som bara gjorde mig besviken över att det knappt går att göra nåt åt den just nu.
Har funderingar på att klippa håret så att det liknar den sista bilden; alltså bort med luggen och göra det hela lite spretigt och pojkaktigt. Tror jag passar bättre utan lugg när jag inte har skägg vilket är fallet för tillfället. Så kanske att nåt strukturerat spret skulle kunna passa mig, eventuellt med en nyans mörkare också.
Vad tror ni?

Dagens låt

Gammal, Kentig, men skön.
Dock går originalvideon ej att klistra in här, så ni får hålla till godo med nåt hemmasnickrat.

En lätt känsla av stigande besvikelse

Gothenburg Daily Photo

Många av världens städer blir numera representerade genom bildbloggar där det varje dag läggs upp en ny bild från staden ifråga. Lo tyckte att det var en intressant idé och upptäckte till sin förfäran (och glädje) att det inte fanns någon för Göteborg, så nu har hon och jag tillsamans startat en där vi dagligen lägger upp en bild från staden. Så om ni vill se Göteborg ur vårt perspektiv är ni välkomna att följa länken nedan och spana in bilderna! På kartan som ligger i högerspalten kan ni dessutom klicka er in till en massa andra stadsbloggar. Under tiden upptäcker vi själva vilken mångfacitterad stad Göteborg är och hur mycket intressant som går att finna där -både små detaljer och stora vyer, både människor och djur, hus och natur.
Välkomna!

http://gothenburgdaily.blogspot.com/

Satt i granen

Ekorren måste väl ändå vara världens sötaste djur? Dess yviga svans, pigga ögon, spetsiga öron och vädrande nos med morrhår är så ljuvliga att man nästan dör.

Igår när jag skulle iväg till jobbet hade jag sett fel på busstiderna så jag missade min buss och fick vänta en halvtimme, men när den halvtimmen hade gått kom det fortfarande ingen buss och jag fick vänta en halvtimme till för att få reda på att den förra hade gått sönder. Det är fan inte lätt att ta sig till jobbet på helgerna!

Men så under den timmen jag satt på busstationen dök en sådan här liten varelse upp och sprang fram och tillbaka över bussplanen några gånger i ilande fart innan den tillslut hittade vägen till parken intill. Alla som stod på stationen vände huvudet fram och tillbaka efter korrens rörelser och jag blev trots min stora försening på mycket bättre humör!

Julen börjar tidigt i år

Tror min granne att det är jul?
Älskar hon jul så mycket att hon börjar väldigt tidigt eller låtsas att det är jul redan nu?
Har hon en julig smak eller tycker hon helt enkelt att den där rödgröna kransen hon satt på sin dörr kanske ser lite "höstig" ut?
Skönt ändå att kransen med de fejkade sparvarna är borta för tillfället!

Höst

Det känns i luften.
En lite kyligare vind än den som tidigare blåst mellan husen.
Viss grönska har fått nya nyanser och äppelträdet utanför jobbet har släppt sin frukt som nu ligger på marken och ruttnar bort.
Jag kände det när jag låg och sov en stund igår på dagen. Solen tittade in genom mitt öppna fönster men med den följde även en luft och en doft som vittnade om att en ny årstid är påväg.
Hösten är här och kommer med död, men paradoxalt nog också med återfödelse för människosläktet som nystartar på arbeten och i skolor. Kanske är döden alltid förenad med livet, för när något tar slut tar något annat vid. I det ljuset blir den inte så skrämmande.

Jag undrar jag undrar

Dejvans finfina äpplemos

Utanför mitt arbete finns ett stort äppleträd med stora, gula äpplen som nu håller på att förgås. På jobbet finns inte alltid tid till sådant och därför blir det mesta fallfrukt som antingen ruttnar bort eller som nåt litet kryp bygger bo i. Men idag då jag var själv en stund tog jag en stor matkasse och fyllde för att ta hem och göra mos av:

Skala och skär bort kärnhus och inperfektioner.
Koka i stor kastrull med lite vatten i botten. Till ca 1 kg krävs 1 dl vatten, men då äpplena saftar sig själva kan det bli nödvändigt att hälla av vattet för att moset inte ska bli för löst.
Koka på medelvärme och rör om då och då. När äpplena är mjuka mosas dem under omrörningen, men man kan också använda en mos-stöt eller köra i matberedare. Själv gillar jag att ha lite hela bitar i moset och rörde bara tills lagom konsistens med en slev.
Tillsätt socker efter behag. I receptvärlden varierar mängden socker, men för min del blev det ca 3 dl socker till ca 1,5 kg äpple. Ju mer socker ju längre håller sig moset, och du kan förstås även använda konserveringsmedel vilket jag dock väljer bort. Vill du ha ett mindre sött mos kan du förvara det i frysen om du gör större mängder.

Äpplemos passar till efterrätter, till gröt, till flingor, som spännande konstrast till salta huvudrätter eller helt för sig själv med lite mjölk. Det är också gott att krydda moset med lite kanel.
Smakligt mos!

Tandtråda tandtråden

Var inne på Billigt och fyndade tandtråd för bara 10 kr per paket. "Oooh så bra" tänkte ekonomiska jag glad i hågen och trippade hem med min billiga tandtråd.
Men vad händer när jag ska tråda tänderna?! Jo tandtråden flossar sig och fastnar mellan tänderna vilket leder till att jag måste använda min vanliga tandtråd för att få bort den nya! Inte särskilt ekonomiskt, eller hur?

Jag vill jag vill

Gräddglass som är äkta

Det är både skrattretande och otäckt när mat i butiken tvingas peka på sin äkthet som på bilden ovan. Det räcker inte med att skriva "gräddglass" utan det måste även understrykas att den faktiskt är äkta! Ingen låtsasgrädde i den glassen minsann! Det får en att förstå hur mycket kemikalier och fejkad skit det finns bland hyllorna.
Ur reklamsynpunkt blir det allt viktigare att framhäva det genuina framför det plastiga.

Till havs!

Har haft en toppendag på Öckerö och Hönö med Louisa. Kvinnan bor vid världens ände kändes det som då jag efter 1 timme och 40 minuters resväg nådde hennes fina hem med havsutsikt. Men havet lockade liksom vännen och jag blev bjuden på färsk torskfilé med kokt potatis och grönsaker, glass, äppleté och kaffe.
Fick mig en lite tur på öarna, både till fots och med bil. Kollade i klädaffärer och blev glad då jag fann Jurkyrkogården i en secondhandbutik för bara en tia.

Öarna bjuder på mysiga skärgårdshus, ö-bo-mentalitet och en gnutta kristendom. Louisa har alltid bott därute och har koll på folket och på läget, och trots hennes långa pendelavstånd till skolan planerar hon inte att flytta in till Göteborg. På sin ö har hon sitt lugn bortom stadens stress, och jag förstår henne! Även min lilla småstad som bara ligger 25 minuter från stan erbjuder ett mer stillsamt liv där man inte behöver akta sig för en enda spårvagn.

http://www.youtube.com/watch?v=-t944plCTZ4

Tanke för dagen:

Att lukta på sina kalsonger för att försäkra sig om att de är rena är lite som att köra upp näsan i sin egen röv för att kolla att man verkligen har torkat sig.

Den ultimata människokännaren?

Då jag var ung praktiserade jag på dagis. Där fick jag mina fötter bespottade vid nåt tillfälle. Jag hjälpte barn som hade ramlat och satt med vid måltiderna.
Förra sommaren och sommaren innan arbetade jag på äldreboende och fick lära mig att vara mycket inkännande. Med ena handen serverade jag kaffe nästan hela tiden medan jag med den andra bytte blöjor som var överfyllda med skit. Allt med ett leende på läpparna.
Den här sommaren har jag arbetat på ett serviceboende för psykiskt funktionhindrade där jag försökt att sprida positiva vibbar i vardagsrutiner och tjat om tvätt, dusch och matlagning mm.
Den 1:e september börjar jag praktisera som skolkurator vilket jag skall göra hela hösten på en skola med 1:a klassare till 9:e klassare inom samma väggar. Skolan ryktas vara en värstingskola och den stora ålderskillnaden mellan barnen gör att även deras problem kommer att vara vitt skillda från varandra.
Innebär mitt livs arbete med alla dessa typer av klientel att jag snart är den perfekta människokännaren? Knappast! Jag har fortfarande sjukvård, socialtjänst och kriminalvård att testa även fast jag knappast tror att den sistnämnda är något jag törs pröva på!

En afton hos Andrine

Arkeolog-Andrine i Nol lever i historien, åtminstone delvis, för barnens filmkamera var trots allt relativt modern.
Då hon dukar fram varma smörgåsar i sitt trivamma kök placerar hon kopior av glas från... var det 1700-talet? på bordet.
Hon bjuder sedan på kaka och visar upp de garn som hon färgat med växtfärger för att sälja på medeltidsmarknader.
Hennes arbete på fältet är hotat och jag hoppas för hennes skull att hon skall kunna fortsätta jobba i historien där hon trivs som bäst!

Hoppas hoppas

Kroppsbehåring

Hur är det möjligt att få ett sådant långt hårstrå på axeln som jag fick igår?
Innan jag nopprade av det var jag ju tvungen att fota växtligheten som då jag vaknade bara fanns där utstickandes från min kropp. Läbbigt!

Grattis till 50-åringen!

Idag fyller favvo-dominatrixen 50 bast och det firas här med en liten klippsamling från Youtube och med en Madonna-kväll på Femman. Lo kommer hit för att glutta med mig.
Man kan både ogilla och inspireras av den vassa tungan och de hårda dragen - att arbeta tillsammans med kvinnan lär vara likt slaveri fast med bra betalt. Men det är också med piskan i hand som hon har lyckats klättra på karriärsstegen. Senaste skivan är inte såvärst bra, tur då att man kan lyssna och titta på äldre produktioner. Håll till godo!
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=145&a=816511&rss=1399

Kväll med Sarah, Kväll med Seb

Onsdags kväll tillbringades hos Sarah i stan med prat och goda scones som hon bakade. Kissen var på kelhumör och Sarah var lika rar som vanligt.
Idag när jag hade Seb hos mig på mat och film var det jag som var på kelhumör och jag fick mig en hel del under kvällen. Väldigt mysigt. S är en attraktiv och charmig person. Hade helst velat ha honom kvar i min sängsoffa men han blev så het av det att han fick feber. Fortsättning följer kanske nästa gång!

En känga åt Amelia

Ni talar om kvinnlig frigörelse, rätt till lika lön och jämställdhet i både skämtsamma kåserier kring vardagens komik men också i mer allvarliga texter kring människoöden runtom i Sverige. Men vad spelar väl det för roll då allt ändå bara handlar om utseende?

På framsidan till ett av era nummer läser jag "tänk bort dina kilon", "nya trenden; blomexplosion", och bli sommarsnygg".
Det är inget fel med att bry sig om sitt utseende, men med den enorma vikt ni lägger på kläder, smink, viktminskning och trender - både i era egna texter och i alla reklamannonser - så blir det uppenbart att ni egentligen skiter i jämställdhet. Ni reproducerar precis som alla andra tidningar för tjejer eller kvinnor att dessa just bara skall ägna sig åt sina utseenden.

Med den enorma press som ni och övriga media skapar för kvinnor av idag blir det inte svårt att förstå varför just kvinnor mår så dåligt. I slutändan förstärker ni en könsmaktsordning som i korthet ser ut såhär: Herrtidningar är likamed porrtidningar där vackra kvinnor utnyttjas för sex. Damtidningar är likamed er tidning där kvinnor lär sig att bli vackra nog att behaga männens sexualitet, och detta tjänar ni säkert grova pengar på.
Skämmes ta mig fan!

Vi kände att det var dags :-)

Mamman vill dock vara anonym!
















Bild av Danuta.

Smärta

En tjej hade viss ringt flera gånger till mitt arbete och frågat efter en av de boende. Han hade nekat att prata med henne och hela tiden sagt att han var upptagen. Det fick jag veta då jag skulle gå på mitt pass.

Senare gick vi tillsammans ner till affären för att handla cigaretter och jag hörde mig för om vem den där tjejen var. Jag frågade om vi skulle säga till henne att inte ringa för att han inte ville prata, och det lät bra tyckte han. Jag tänkte att det ju inte fungerar att hon ska hålla på och ringa till oss hela tiden varpå den boende igen bara skulle tacka nej till samtalen. Jag föreställde mig tjejen som en jobbig tösabit som inte fattade vinken.

Så ringde hon alltså på nytt och det var jag som svarade. Jag sa till henne det som S sagt åt mig att hälsa och då undrade hon "varför då?!" med en röst full av desperation och ledsamhet. Helt plötsligt förvandlades den "jobbiga tösabiten" till en mycket ledsen och ensam människa. Det knep till i min mage och jag försökte att få till min allra snällaste röst när jag förklarade att han verkade upptagen på något sätt och att han inte ville prata. Jag avslutade med "ha det nu så fint" och fick ett "detsamma" innan vi la på luren.

Jag har tänkt på det samtalet flera gånger efteråt, tänkt på det sting av smärta som jag hörde i hennes röst då jag sa att hon inte skulle ringa. Människan är en fragil varelse och det som många funktionshindrade har som inte normalhindrade har är en ärlighet i känsloreaktionerna vilket vi andra lärt oss att dölja.
Jag fick för en kort sekund höra den rena känslan var smärta och det smärtade även mig.

Dagens bild: Vindspel

Mäktiga moln svepte över himlen medan vinden förutspådde regn på husvagnstaket.

OS-invigningen

Så har alltså OS i Beijing gått av stapeln och under dagen har jag trots jobb hunnit kika lite på invigningen vilket jag gör även nu i denna stund. Stiligt som vanligt förstås, Kina har varit noga med att verkligen bjuda på show i sin hårt diktaturiska stil där gamla traditioner verkar möta nya snitt. Arenan Fågelboet i sig är ju en av många nya hypermoderna byggnader som rests i staden under senare år och nu står som ett monument över ett modernt Kina inför världens ögon.

Hur alla dessa människor kan vara så sampelta som under invigningen i enorma mönster är för mig en gåta. Hur har man kunnat öva in dessa fantastiska formationer och fått det att fungera? Även mindre koreografier på scen lär ju ta sin tid att sätta och där har man ändå lite överblick! Av denna invigning blir man imponerad och estetiskt förförd och allt tal om Kinas brott mot de mänskliga rättigheterna och de terrorhot som riktats mot landet verkar som bortblåsta, och kanske var det också det som var tanken!

Då jag och mina vänner besökte Kina för lite mer än ett år sedan åkte vi förbi Fågelboet och betraktade dess gråa anskrämlighet från taxifönstret, men då man nu fått se det uppifrån och upplyst inifrån visar det sig från sin bästa sida och ser riktigt vackert ut. Bilden ovan där halva boet är synligt är tagen av Hanna och Mats.

En vänskaplig kväll

Tog med Hainan och Lo en pizza på stan igår. Det blev en trevlig pratstund om kärlek, passion, hjärta och smärta; allt det som vi alla söker men som inte är så lätt att hålla fast vid.
Vi lade tarotkort för kärlekens skull och fick svar som matchade våra respektive livssituationer.

Begav mig sedan till Ems för te och prat och jobb, sex och höstplaner. Hennes jobb innebär långa dagar och tidiga mornar men inte så stor stimulans förutom totalt äckel inför någon som biter sönder sina svampiga naglar.

Att banta

Min mor får ca varannan vecka för sig att hon ska banta, eller så säger hon att hon ska banta "till hösten" eller "till sommaren". Det har hon sagt i tio år men aldrig bantat mer än nån dag eller två, och likadant ser det ut med cigaretterna.
Det är inte förräns nu som jag börjar förstå vad hon menar! Jag har nämligen själv blivit fetlagd på ställen där jag vill vara smal, gått upp ca 6 kg på några månader till följd av för mycket mat och för lite aktivitet. Men fan vad svårt det är att banta! Då jag känner mig själv bestämde jag mig redan från början att det minsann inte ska bli några hårddieter för det fixar jag inte, utan snarare en mjukdiet med mindre portioner, inget småätande på kvällarna och inte så mycket bullar och kakor. Lätt som en plätt kan tyckas, men då kroppen väl vant sig vid ett visst intag kalorier blir ett mindre antal ganska problematiskt. Man är ju hungrig jämt och det ligger alltid mycket nära till hands att strax innan sängen fullkomligt vräka i sig allt vad som finns i kylen.
Detta kräver uppenbarligen some serious viljestyrka som jag kanske inte har, men jag återkommer vid ett senare tillfälle med eventuella resultat!

Sjysst bränna!

För ca hundra år sedan var blekhet ett ideal, det påvisade att man ej behövde arbeta och därmed var rik.
Idag är brunbränt skinn istället idealiskt, kanske för att påvisa att man har råd att åka till Kanarieöarna!

Att som ljushudad bli brun brukar sägas vara "sunt och friskt" och jag vet inte hur många gånger jag som liten fick höra av morfadern att jag skulle ta av min badrocken för att "få lite färg på kroppen" under somrarna då vi var ute med båten. När jag väl slängde av mig den fick jag en fin färg, men det var många år sedan!

I fredags var jag ute på Marstrand och solade och badade. Uppenbarligen hade jag för lite solkräm för dagen efter brände det som tusen nålar på överkroppen där jag hade blivit cerice-färgad. På bägge armar hade det dykt upp hundratals solprickar. Det var den skönheten det!
Att man blir brun är inte ett tecken på sundhet - även fast solen innehåller nödvändiga vitaminer vi behöver - utan mest bara på att huden skyddar sig med näbbar och klor från den starka strålningen. Så om solen efter detta lågtryck som sveper över landet kommer tillbaka så ber jag er att vara lite mer försiktiga än mig!

Let's tango!

Efter intima samtal via msn halva natten på jobbet och dålig sömn är jag idag trött.
Min mormor kom upp till mig för fika. Som vanligt då jag är fattig fyller hon mitt kylskåp med allehanda läckerheter och sticker åt mig pengar. Min mormor är världens generösaste och snällaste människa.
Vi tog en långpromenad på stan och kikade i affärer. Jag hittade ett par rea-jeans på JC för 49 kronor och en ny badrumsmatta mm. Och med lite mer pengar i fickan är jag nu glad över att veta att jag klarar mig månaden ut. Tror dessutom att jag har en del annat att se fram emot också, och för det bjuder jag idag på Tango med Dalbello.

En berättelse om kärlek och svek

Det är fantastiskt spännande att hänge sig åt film och litteratur från andra kulturer än sin egen. Man får andra typer av perspektiv och sätt att se på livet än vad man vanligen möter här hemma i tryggheten. Ibland är sättet man bygger upp dialoger och berättelser i till exempel Asien såpass väsenskilt från västerländsk kultur att det blir svårt att exakt förstå resonemangen vilket också gör filmtittandet eller bokläsandet utmanande.

Jag har precis läst klart boken Flyga drake och är mycket nöjd med min läsupplevelse. Boken är inte alls svår att förstå apropå kulturskillander, men dess kärna från Afganistan bygger på ett annorlunda sätt att leva än vad man vanligen ser i tex Sverige. Berättelsen byggs upp med fokus på heder och trofasthet med ett språk som sällan skulle användas här. Huruvida boken är verklighetstrogen eller tillgjort dramatiskt kan jag inte uttala mig om, men den är helt klart sprungen ur ett mycket vackert sätt att tänka.

Amir har som liten sin bästa vän i tjänarpojken Hassan som bor på den rika gård där han växer upp. Tillsammans flyger de drake och under en draktävling bevittnar Amir sin vän bli misshandlad och våldtagen utan att komma till undsättning. Detta svek förföljer honom sedan genom hela berättelsen och tar i vuxen ålder, då han flytt från talibanerna till USA, oväntade svängar där det han trodde han lämnat bakom sig gör sig påmint i form av ett barn som behöver hans hjälp och som också är hans egen räddning från sveket.

Även filmen verkar sevärd:
http://www.kiterunnermovie.com/

Möte med ondskan

En mycket generös själ hade igår med sig filmen Pans labyrint till mig som jag sedan den kom upp på bio sagt att jag velat se men som aldrig blivit av.
Jag tyckte mycket om den.

Flickan Ofelia flyr från den mycket våldsamma verkligheten till en fantasivärld som hon finner vara minst lika våldsam. Hon vet inte vart hon ska ta vägen. I verkligheten får hon en styvfar som är allt annat än godhjärtad, liksom hon i den andra världen stöter på onda monster i sin jakt på sig själv som underjordens prinsessa.
Det ligger en frustration i luften, en rädsla för att aldrig kunna fly bort från det onda, allt inpackat i ett vackert foto, fantasieggande miljöer och stämningsfull musik.

Utgåvan som jag fått innehåller utöver filmen även en skiva med extramaterial i form av små dokumentärer som förklarar mycket av tanken bakom berättelsen och symboliken som florerar i den. Tänkvärt, djupsinnigt och smart.

Smillas utsikt

Utsikt mot det salta havet.
Solen högt på himlen.
En varm bris och ljudet från vattnet som kluckar och små båtmotorer långt därute.
Tog mig en dag i Marstrand och besökte familjen. Fler timmars solbadande på en holme resulterade i en skrikigt cerise-röd hudfärg och allmän dåsighet.
Avslutade dagen med pizza, glass, jordgubbar, vin och umgänge i trädgården.