Det är inte svårt att se hur missnöjda och vilsna vi människor är idag. Det räcker med att slänga en blick på tidninsghyllan i affären där vägar till lycka presenteras i form av bantningsmirakel, skönhetsbehandlingar och flerstegsmetoder för minskad stress och oro.Alla söker sina egna lisor för själen i ett samhälle där lisorna för det mesta är lapplisor eller en bunke med gräddglass. Jag är bil- och körkortslös så den senare lisan lägger sig som bomull kring mina arma kransartärer.
Jag har vid ett par tillfällen varit ute och plockat svamp i de göteborska skogarna. Med dålig kunskap om svamp generellt samt dåligt lokalsinne och brist på gummistövlar har dessa två turer inte genererat några enorma mängder svamp, men ändock tillräckligt för en svamprisotto och några svampsmörgåsar i gott sällskap.
Skogens stillhet är en av de där lisorna som jag alltför sällan avnjuter. Naturens stillhet rättare sagt, där alla ljud är ljud från skogens brus, djurs konversationer eller havets skummande dån mot klipporna.
Jag inser att det bör bli fler svampturer framöver. Jag är i ett tillstånd av stress och behöver finna kraft och energi att ta itu med den, och en god svampsmörgås blir pricken över i:et. Magasinen på tidningshyllan polerar jag fönstrena med.
Välkommen du vackra höst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar