Paraplyet

Mitt stora leende på bilden ljuger.
På dagis fasade jag för de timmarna som vi "stora" barn fick vara ensamna ute och leka medans dagisfröknarna hade lässtund inomhus för de små. För då brukade de andra kasta sand på mig, och under regniga dagar använde jag mitt paraply som skydd. Men hur stort paraply man än har skyddar det inte mot själsliga sår.

Dagisminnet är ett av mina mest smärtsamma.
Är man ensam lär man sig att ensam är stark och att ensamheten kan fungera som ett skydd mot att såras; ett inre paraply som fälls upp då människor blir för närgångna, både på gott och ont. För jag tror trots allt, att det som alla människor innerst inne vill ha allra mest, är närhet.

Volta

Att säga att någons öron inte klarar av Björk som hon är nu är som att nedvärdera dennes smak och öron, och det betyder indirekt även att Björk kan släppa vad som helst och det är ändå alltid fantastiskt. Någon sa till mig att han trodde att "Björk var så musikalisk att andra inte alltid förstår henne", det håller jag inte med om! Musik är ytterst subjektivt och det finns ingen, inte ens Björk, som kan räknas vara övermusikalisk. Björk må vara genuin, men hon är också medveten och beräknande som alla andra artister, hon vet att det alltid finns några som uppskattar då hon gör det sådär lite extra "konstnärligt", medans det finns andra som inte gillar det ett dugg.

Jag tycker inte alltför illa om nya skivan, Volta, men jag håller med flera om att hon har blivit lite sämre. Hennes musik är inte lika knivskarp längre, hon har enligt mig förlorat ett visst känslomässigt djup. Till och med skruvade Medulla var ju bättre i form av djup och passion! Blåsinstrumenten och de snirkliga elektroljuden på Volta har vi dessutom hört förut, liksom de olika temana kring ursprung och vandring.

Men smaken är som baken, alla tycker olika! Själv är jag, trots att skivan ej är min favorit, glad för att Björk fortsätter göra musik på sitt eget särpräglade vis.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

"I have lost my origin
and I don't want to find it again
rather sailing into nature's laws
and be held by ocean's paws"

Krutkärringar i Flunsåsparken

Det är nåt speciellt med dessa tre damer, det inser jag verkligen nu när jag suttit ett par bänkrader ifrån dem.
Kvällen började tidigt då jag och Thomaz var i Flunsåsparken redan kl 17 för att få en bra plats. Innan dess hade jag fått posera inför min kemtvättare som fixat min vita kavaj.
Under väntans gång fick vi höra soundcheck och köpa lotter. Sen brakade det igång med en programledare jag kände igen både till röst och till utseende men som jag inte kunde placera. Han ledde oss med skämt som nog passade den äldre publiken, liksom allsång med sommarvisor. Därefter brände musikalartisten Niklas Andersson av några låtar iklädd tajta byxor som verkligen framhävde hans lilla stjärt markant. Han var bra, men kanske lite för "musikalig". Om man gillar musikal antar jag att man älskar honom, men musikalkillar blir på nåt sätt ganska så ytliga enligt min uppfattning. De sjunger lite för perfekt, dansar för snyggt och har ingen riktig gnista utöver den där överdrivet proffsiga och på sätt och vis opersonliga ytan. Nej då föredrog jag Siwan, Lill-Babs och Ann-Louse Hansson som efter nitlottdragningen studsade runt på scenen med avslappnad humor och glädje. Inte min musik, men dock riktigt roligt att se dessa krutkärringar live som verkligen kan kallas för proffs!
Kvällen, som vid det laget hade blivit iskall, avslutades med ett fyrverkeri som slog lock för mina öron, och autografskrivning.
På en knölig luftmadrass tillbringade jag natten hos Thomaz efter att vi pratat länge och väl. Fick även träffa hans rare vän Nicklas. Thomaz den latoxen orkade inte gå upp när jag gick upp imorse, hade förväntat mig frukost då jag kom ut från toaletten, men där låg han fortfarande med tuppkammen på kudden och nanade. Så jag begav mig mot Sprängkullsgatan och till skolterminens första dag med introduktion till kursen Migration och mångfald. En kurs som jag egentligen inte skulle befinna mig på då det visade sig att jag hade valt något annat. Sommaren har varit lång och det smakar skräp att skolan inte skickat ut minsta lilla info utanför kursportalen. Så jag fick förklara mig inför en stor och delvis ny klass. Pinsamt värre, men jag fick stanna! Och tur var väl det, för detta är en ack så viktig kurs i det samhälle vi lever idag.

¤¤¤

¤¤¤

Uppdateringar

Så var det kanske dags att uppdatera lite om min tillfälliga status på planeten Tellus. Bland stjärnor och galaxer susar vi runt, liksom jag, i jakten på mening och lycka. Jag gör det för tillfället med näsan över den nya kurslitteraturen om migration. I alla fall tror jag att det är den kursen jag valt, men vet inte säkert eftersom jag inte fått hem schemat än (trots att vi börjar på onsdag) och minns att alla de valbara kurserna verkade intressanta.

I stjärnjakten görs en hel del av varierad storlek, och jag hoppas att ni läsare inte tror att jag skriver om alla mina tilltag här på bloggen! I så fall hade jag haft ett rätt tunt liv. Nej, jag skriver när jag har lust och tid.

Men kanske ändå att man kan misstänka en viss tristess i mitt liv då jag valt att bana min jakt in i ett andra liv i det omåttligt populära Second life! I Second life har jag både pratat och haft sex med främligar, men till stor del är det andra livet ett utforskande av vad de ofta tomma platserna har att erbjuda av skumma danser och märkliga lådor. Min afton har jag delvis tillbringat i en cirkusvagn med en svartklädd herre från Storbritanien på en plats som i övrigt var ganska spännande. Har även suttit med en vän vid en brasa och besökt internets svar på Hisingen.

För den som vill hitta mig kan jag som ledtråd säga att jag i Second life i förnamn heter mitt riktiga namn baklänges och i efternamn dagen efter på engelska. ;)
Annars, i mitt första liv, har nya linser prövats ut; månadslinser som känns riktigt bra. En ny säng har som sagt skaffats, och för några dagar sedan målade jag en stor tavla om blev väldigt bra; Fyra gubbar i en intergalaxtisk trädgård.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Snurra min jord, låt mig följa med dig

Jag är lika värnlös som du

Snurra min jord, du får inte ge dig

Jag vet ingen stjärna som du

Nyårsafton i Polen?

Jag blev så glad av min väns förslag och hoppas att det blir sanning.
Med så billiga flygbiljetter plus hus i Polen kan det ju inte bli mer än perfekt!
Håller tummarna.

Svart hud men inga masker

När de ibland halvnakna takarbetarna mittemot pratar polska, jobbar till ca 20 på kvällen och arbetar även på helger, så kan man, utan att bli kallad förhastad, dra slutsatsen om att de utgör svart arbetskraft.
Med tanke på vilka överpriser svenska hantverkare tar är det inte så konstigt att man hellre tar hjälp av mindre välbetald arbetskraft. Medans jag sitter här och tittar på dem genom fönstret hoppas jag bara att de har en skälig lön. Det finns inget värre än mänskligt utnyttjande, inte ens skattefiffel.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

"Internationell" Svengelska

När började läppglans kallas för för "lipgloss"?
När började träningsoverall kallas för "tracksuit"?
När började formgivning kallas för "design"?
Att knuffa undan fullt funktionsdugliga, svenska ord, för att istället börja använda engelska, smakar aphjärna. Och att använda engelska ord i syfte att göra sig hörd eller häftig smakar blåmes!
Sverige är ett av de få länder som fullständigt vräker bort det inhemska för att bli "internationellt", vilket enligt oss är likamed engelska och allt som kan förknippas med det. Och visst känner man sig väldigt värdslig när man på schampooflaskan läser "vårdande care och skimrande finnish"!
Att däremot använda engelska, eller något annat språk, för att underlätta kommunikation och för att göra sig förstådd, är helt okej tycker jag.

Mensa

Marknadsföringsavdelningen på Libresse måste ju antingen vara helt hjärndöd eller tro att alla kvinnor som använder bindor är det.
För ett tag sedan lanserade de bindor med doft. Parfym i skrevet. Vem sätter näsan där när det kommer ut blod??
"Inspirationen är hämtad från naturens egna källor till välbefinnande. Produkterna innehåller både aloe vera och kamomill och är också prydda med ett diskret blommönster i grönt, för att det ska kännas lite extra roligt att använda dem."
Och nu har de lanserat "designade" bindor (som om förpackningarna inte var designade förut) med meningen om att de ska göra det "roligare att ha mens". Det måste ju vara ett slag i ansiktet på alla menstruerande kvinnor!
"Mönstren är inspirerade av inredningstrender, som tapeter med många färger och mönster men även från textilier och mode där designen ofta har en retrokänsla från 60-talet."
Tapetmens, menstapet, retromens?

Tummen ner!

Om du är min mumsmaräng - kom och ligg uti min säng!

Med 3 år av soffliggande, med några få undantag, är min rygg förvånadsvärt välmående, men en soffa kan aldrig bli lika bra som en säng, speciellt inte då den brakar ihop med jämna mellanrum. Senast den gjorde det hade en naken man suttit på ryggstödet.

Men så igår for jag äntligen till möbelhuset och inhandlade en riktig säng i vilken jag kan njuta hur mycket jag vill, och inga nakna män kommer att kunna göra sönder den i första taget.

Har upplevt en av de skönaste nätterna på länge, helt ensam dessutom. Sömn är en alltför smustkastad sysselsättning!

God natt.

Res med mig

Det var en fin resa! Men mitt favoritté som jag köpte på plats börjar ta slut. Skall ta med mig burken till den lokala tébutiken och höra om de har något liknande.
Hoppas på fler spännande resor med mina vänner!

http://www.pixbox.se/alb464914

http://kina.kulturalla.com/

Smulan

Jag kände en katt som hette Smulan en gång. Det var min mosters katt.
Smulan var en jobbig katt, för hon sprang omkring och jamade på nätterna.
Tillslut sa moster med familj att "nu gör vi tofflor av dig!" Och se på sjutton om inte Smulan hörde det, för hon flyttade!
Hon försvann, och efter en tid fick moster syn på henne i en trädgård längre neråt gatan där en tant hade tagit hand om henne.
Stackars Smulan, hon kände nog all negativitet riktad mot henne, men vilken tur då att hon hittade en snäll tant istället!

När en västerlänning beskådar de kinesiska morgonprogrammen en stund kan det få oväntade konsekvenser!

Orka diska

När jag äntligen orkar diska förvandlas bombnedslaget på diskbänken till ett nytt Mount Everest i (och utanför) diskstället. Vem orkar torka?

Inga stående ovationer

Har ni liksom jag upptäckt att nyheterna på svt presenteras i en något annorlunda form numera? Presentatörerna STÅR upp, vilket leder till att man inte bara ser överkroppen utan även underkroppen. Ett likadant fenomen syns även i tv4:s programpresentation.

Mycket av det som händer av förändring på tv är till nytta och ger ett plus i kanten, men denna stående trend fungerar verkligen inte! Då en nyhetsuppläsare berättar vad som hänt vill man fokusera på nyheten, och då är en fast blick på någon som sitter stilla helt ultimat. När någon istället står upp och ibland går omkring under berättandet tappar man fokuset och slänger kanske en blick på benen och på händerna som hopplöst inte hittar någonstans att vila, det märks inte minst på tv4:s hallåor som på ett tafatt sätt antingen gestikulerar eller krampaktigt försöker hålla händerna stilla.

Gott folk: sitt ner!

"God morgon hela världen eller god natt eller vad du vill"

Jag känner att jag har en ljus framtid att möta, full av möjligheter, men samtidigt känner jag att det finns gamla hinder ivägen som kan komma att sätta möjligheterna på spel.

Män och kvinnor

Jomenvisst! ;)

Tant

Imorse vaknade jag kl 05:20 av att de undre grannarna grälade, och det var inget litet gräl heller! Rakt genom golvet kunde man höra hur mannen skrek att hon skulle lämna nycklarna och aaaaaldrig mer komma tillbaka. De grälade och grälade och emellanåt eskalerade grälet till galna skrik och bank i golv och väggar. Varför lägger inte grälsjuka människor sina gräl lite senare så att folk kan få sova ifred?! Jag skulle dock upp en halvtimme senare då jag jobbade morgonpasset idag, så för min del var det okej, om än ett lite väl bryskt uppvaknande.

På jobbet var allt som vanligt. Men den morgontrötta tanten var lite extra trött dagen till ära. Tant ville inte gå upp, så jag gick in 5 ggr innan jag lyckades få henne till toaletten. -Bra, tänkte jag, nu löser sig resten. Men icke! Då fick hon för sig att jag var en karlaslusk, och jag fick därför inte ta av hennes nattlinne. Jag tappade tålamodet. -Nu får du klara dig själv! sa jag barskt och slängde plasthandskarna i papperskorgen. -Ja, då får jag väl göra det! snäste hon tillbaka, och jag lämnade henne på toaholken. Hade hoppats att kollegan kunde ta över, men nej då, hon skulle ha rast just då, så en stund senare fick jag gå in till tant Seg igen, och denna gång lyckades det tack och lov, men eftersom klockan var 11:30 fick det bli lite hastigt. Tant åt frukosten vid lunch, tittade på mig och frågade; -är du fortfarande arg?

------------------------------------------------

En skön lön

I sängen låg jag när lönelappen damp ner på min hallmatta. Jag kikade försiktigt över täckekanten innan jag vågade mig upp för att se hur mycket pengar det blev för juli. Skulle jag ha råd med säng, soffbord, ögonlaseroperation, villa och Thailandresa tro?

I min halvnaken- och vakenhet skummade jag igenom det skrivna, och helt klarvaken blev jag då jag såg hur mycket pengar som skulle betalas ut till mig: 50 öre!

Längre upp stod det hur mycket jag hade ätit för, pengar som dragits från lönen: 11 300 kronor! Visst är jag glupsk, och visst har min mage börjat puta oroväckande mycket, men att jag skulle ha ätit för 11 000 under juli fick mig bara att flabba, liksom även kvinnan på lönekontoret gjorde då jag ringde och förklarade mitt problem. Hon bad mig att vända mig till den semestrande Solveig som kommer tillbaka på måndag, så får hon rätta till sitt misstag. Maten är god, men inte SÅ god!

Mjuka saker

Jag gillar mjuka saker, saker som omfamnar min kropp och får hela livet att kännas fluffigt och skönt.

Sommaren är tyvärr en tid då mjukheten ofta utbyts i hårdhet. På natten blir det för varmt med täcke, så då använder man bara ett lakan istället. Men ett lakan har inte samma mjuka tyngd i sig, så en av mina största önskningar är att man uppfinner ett tjockt täcke som är lika svalt som ett lakan men ändå ger ett vanligt täckes tyngd mot kroppen.

MYS!

Ett annat av sommarens gissel är barfotaheten. Det är oftast för varmt för att ha strumpor, vilket leder till att man får mindre mjukhet att trampa på. Strumpan ger ju ett mjukt lager tyg som skyddar mot det hårda golvet eller sandalerna, lite som att trampa på fluffluft. Så även här vore ett par stumpor, helt utan värme, men fullt av mjukhet, det ultimata.

MYS!

Sen finns det ju förstås hårda saker som också kan vara väldigt trevliga, men i slutändan så är en mjuk omfamning av någon man tycker om ändå det bästa!

MYYYS!

Solsken

You are my sunshine. My only sunshine.

You make me happy when skyes are grey.

You'll never know dear how much I love you.
Please don't take my sunshine away!

http://www.youtube.com/watch?v=88DIh9vgyr8

Vad man får höra

Sötnos.

Vad snygg du är i håret.

Du är så vacker.

Du är ju en snäll pojk.

Visst är den killen rar?

Du ser alltid så glad ut.

Oj vad fint du sjunger, du skulle ju kunna leda allsången.

Vad glad jag är att se dig.

Här får du min choklad!

Jag får väl kalla dig sötnos va?

Enligt tanterna på jobbet, vissa mer än andra, verkar det närmast som att jag är en gudomlig varelse. På hemmaplan fick jag dock höra att jag har "en kallhet" som personen som sa det inte vet vart den kommer ifrån. Det satte sig mitt i prick, kanske för att jag vet att det är sant. Dock brukar jag kalla det distans då mina vallar alltid är höga inför nya människor. Den som river mina murar är värd en eloge!

Lägg en röst på Thomaz

Visst är han väl värd en förstaplacering ändå?
Gå in på CDON-demo, sök efter Thomaz och rösta på hans speciella låtar!


http://demo.cdon.com

GLÖM INTE AV ATT MAN VARJE DAG KAN RÖSTA PÅ NYTT!

Löneförhandlingen

Det sägs att kvinnors löneutveckling är sämre än mäns delvis på grund av att kvinnorna biter ifrån mindre än männen. Huruvida det stämmer lägger jag i jämställdhetsforskares händer, men att de kvinnodominerande brancherna är lågavlönade är ett faktum man redan kommit fram till. Det är mer lönsamt att arbeta med maskiner än med människor.

-Är du en man eller en mus? frågade jag mig och min "manlighet" på jobbet idag. Inte vill du väl bli någon som aldrig vågar bita ifrån David? Inte vill du väl falla in i någon sorts nöjdhetsmissnöjd där saker aldrig förändras? Ett tag trodde jag mig vara en mus, men tillslut ryckte jag upp mig efter att ha stått och fingrat på en handkrämstub i köket ett tag. Jag skulle löneförhandla! Jag gick till chefen i andra änden av huset och framförde mitt ärende. -Nu ska jag vara så fräck att jag vill löneförhandla, sa jag lite vitsigt.
Men det var visst inte möjligt fick jag veta. Laila bläddrade i sina papper och berättade att vikariernas löner automatiskt hade höjts i början av sommaren. Skönt! Alltså behövde jag inte förhandla, jag kunde fortsätta vara mus och ändå få en högre lön.

Med hur mycket hade lönen höjts då?

3 kronor! Muspengar alltså.

Mina vänner; i år bör ni förvänta er finare julklappar! Höhö!

Ny termin på antågande

Efter en juli med mycket jobb har det nu i augusti lugnat ned sig. Med dagen inräknad har jag 6 dagar att jobba denna veckan, på fredag är jag ledig, och därefter är min andra sommar på Ranrikegården slut. Sedan blir det till att sätta upp sig på extrajobb, och jag hoppas att det finns en del tider då jag försöker skramla ihop pengar till en Thailand-resa med Lo. Vi fick antagligen blodad tand då vi varit i Kina, och vi upptäckte att vi fungerade väldigt bra ihop även ute på vift. Om pengarna inte hinner skrapas ihop så får det bli en lite billigare resa, för någonstans ska vi!
I övrigt görs det små steg i vardagsrummet. Planerar att måla en fondvägg och har köpt några ramar mm på second hand tillsammans med Thomaz. Den 13:e får jag lön och då skall en riktig säng införskaffas. Är en smula trött på att sova i en sönderkn***ad soffa, haha! Mitt hem är min borg och jag behöver trivas innanför mina väggar då jag väl lär bo kvar åtminstone tills dess att jag studerat klart, har 2,5 år kvar på socionomprogrammet.
Skolan börjar igen i slutet av augusti och då skall nya böcker införskaffas och plöjjas igenom. Innan dess, den 17:e, skall jag dessutom göra omtenta i juridik. Att jag inte fixade den förra gången berodde främst på min avsaknad av studiemotivation och ogillande av ämnet. Jag är fortfarande inte motiverad och tycker fortfarande att juridik är något av det tråkigaste jag tvingats läsa, så hur det går den här gången kan ingen veta, men jag har så smått börjat plugga på gamla tentor och ska de sista dagarna antagligen plugga med Sarah som är duktig. Ser dessutom fram emot terminsstarten då jag får träffa klasskompisarna igen och känna av stadslivet en smula.
Annars i mitt liv var jag på date igår. En mycket sympatisk och trevlig person mötte upp med mig vid Kopparmärra, en person som både utseendemässuigt och rent beteendemässigt verkade äldre än vad jag hade trott. Mognare, mer vuxen, mer självklar. Jag kände mig närmast som en tonåring. Men jag träffas gärna igen, för jag kunde känna att jag ägnade eftermiddagen och kvällen med en god själ, och dem ska man ta tillvara. Skall bli spännande att se vad som händer...
I övrigt väntar en inflyttningsfest, musikinspelning med Mats, besök hemma hos Wiveca på landet, en släktfest och eventuellt ett födelsekalas plus en tid hos optikern för koll av de nya månadslinserna jag skaffat. De känns mycket bättre än endagslinserna som ofta skavde och gjorde sig påminda på andra sätt. Nu vill jag se min värld, och jag hoppas att världen även vill se mig.

Mer Ika åt folket!

I brist på saker att skriva om vill jag tipsa om fler avsnitt ur Ika i rutan. I det första vill hon skrämmas, så håll ögonen öppna efter det otäcka anfallsägget! ;)
I det andra är hon en lat prinsessa som speglar sig mest hela dagen. Drömliv eller mardröm? Ika har förmågan att både göra kul barnprogram och vara kulturkritisk. Det är därför hon förtjänar min uppmärksamhet och mina skrattgropar!

Lite hjälp tack!

Finns det någon dansbandsdiggare ute i cyberrymden tro?
Hjälp mig då genom att säga mig namnen på de största dansbanden i Sverige!

Vi

Man borde behandla andra för vad de är, och inte för vad de borde vara. Men ibland är det svårt att skilja mellan hjälp och projicering.

. ..'¤¤O¤¤'.. .

Ibland måste man kapa även fast det känns jobbigt. För det kan vara minst lika jobbigt att känna närvaron av någon som ändå bara är borta.
Men du vet vart jag finns.


"It's not meant to be a strife
It's not meant to be a struggle uphill
You're trying too hard
Surrender"