Vem vill inte ha en varm korv?

Guide dog är tillbaka, och den här gången söker han värvning till brandkåren och skall alltså bli en riktig hot dog!
Tyvärr finns det bara en kort trailer utlagd på Youtube, men att få återse detta dregglande lilla gull får mitt hjärta att smälta. Bill Plymptons värld är oerhört trivsam.

Vera 4

Det här är den fjärde Vera-uppdateringen på bloggen. Mina gamla serier gör än idag att jag drar på smilbanden och jag hoppas att också ni får en rolig stund! Klicka för full storlek. Nästa Vera-uppdatering kommer i början av maj.

http://dejvan.blogspot.com/2009/02/vera-3.html

http://dejvan.blogspot.com/2009/01/vera-2.html

http://dejvan.blogspot.com/2008/12/vera.html

Confession of a shopaholic

Helgen har spenderats i den totala shoppingens namn. I fredags kväll följde jag med Emma till Ikea då hon skulle handla en del saker till sin nymålade lägenhet, och igår följde jag med min föredetta praktikhandledare och kurators-Lina till Ullared för en heldag av ljuv spendering.















På Ikea fyndades denna lila lampa som likt ett Barbabarn lyser upp ett annars så färglöst ställe i mitt vardagsrum. Nu har jag ljus från alla fyra hörn i rummet och är nöjd. Köpte även dricksglas, två termosar, tavelramar och förvaringslådor.















Ullared bjöd på lite mer folk den här gången, men inte oöverkomligt mycket. Inga köer utanför varuhuset. Med vagnen placerad i ett hörn, godis och vattenflaska i väskan och paus på cafét i varuhuset blev shoppingen mycket angenäm.















Mina bästa fynd blev dessa två par skor. Det högra paret dök upp i butikerna förra våren och jag ville så gärna ha dem, men med en prislapp på nästan 700 och inga pengar i fickan blev det inget köp, inte förrän nu då jag hittade dem på Ullared för bara 249 kr, samma pris för det vänstra paret. Tjoho!













Pyjamasbyxor för hela slanten! Jag köpte ett par även vid mitt förra besök, men dess gråa rutor ter sig smaklösa vid anblicken av dessa ljusblåa ränder, perfekt att ha här hemma under ljumna sommarkvällar.















Hösten 2007 fick jag fnatt på Lagerhaus ugglesatsning, och det fnattet sitter fortfarande i, och på Ullared blossade det upp på nytt när jag fick syn på ett set med tre ugglekökshanddukar för billig penning. Nu anar jag ugglor i mossen - hela tiden!














Det verkar som att jag satsar på en färgglad vår efter en vinter i svart och grått. Om nån råkar glutta ner i min bralla så kan det ju nästan bara skänka glädje med kalsonger som dessa! Även strumporna lyser upp efter en lång vinter.















Det roliga men samtidigt det farliga med Ullared är allt billigt husgeråd. När något är dyrt är det lätt att undvika köp genom att säga åt sig själv att man verkligen inte behöver det. Men när något är billigt kan man inte nog komma på så många användningsområden där man verkligen behöver prylen ifråga. Dock var jag själv ganska hård mot mig själv och handlade mestadels sådant som jag alltid har användning av. Jag köpte tops, schampo, hårspray, flytande och fast tvål, diskmedel, diskpropp, disktrasor, tandkräm, fläckborttagningsmedel och tvättmedel. Det mest intressanta köpet för badrumshyllan var kristalldeodoranten som enligt förpackningen skall hålla i ett år vid daglig användning. 44 spänn blir i så fall en riktigt sjysst affär, men först krävs en utvärdering av dess effekt.















Vid premiären innan jul blev jag besviken på det klena klädutbudet. "Klent" är väl i å för sig fel ord att använda sig av, för det fanns enorma mängder kläder på herravdelningen, men det mesta passade inte min smak eller storlek. Kanske är jag helt enkelt kräsen för även denna gång fann jag inte särskilt många plagg jag ville handla. Men jag hittade i alla fall en turkos slipover, en lilarutig sjal och ett vitt skärp då mitt gamla var fullt av jeansfläckar. Synd dock att jag inte kom i de snygga vita jeansen som hade passat de nya skorna så bra. De större storlekarna var slut.

Utöver alla ovanstående fynd handlade jag en kryddkruka till min mor, krassefrön, presentpapper och snöre, mikrofon till ett kommande musikprojekt, klädvårdsrulle, brännbara skivor, datorpapper, blockljus, batterier, vitaminpiller och träningsbyxor.
Att shoppa såhär är att leva över mina studenttillgångar, men tack och lov kommer det en fet skatteåterbäring till sommaren. Mitt dåliga samvete kan ta sig en tupplur och istället kan jag glädja mig åt många sköna, fina och trevliga prylar.

http://dejvan.blogspot.com/2008/12/verlevnad-r-allt.html

Torktumlaren är trasig

Torkrummet är näst intill värdelöst.
Suck.

Till förortens försvar (Mitt oetiska bidrag till era fördomar)

För att komma till Gårdsten centrum krävdes för mig en stor omväg via en cirkel in till Göteborg och tillbaka. Från Kungälvs håll finns ingen genomfart och det som jag trodde var ett centrum med butiker och folkmyller var en ensam pizzeria och Netto, inget mer, bara betong. Med mig till Gårdsten hade jag en hoper fördomar om förortens förfall, bilder från media, berättelser och värderingar från vänner och bekanta, och flera av dem infriades så fort jag började närma mig stadsdelen. Den krångliga vägen dit, isolationen, det tomma centrumet, de kala byggnaderna; allt stämde. Och då jag gick upp för trappan till socialtjänsten för anställningsintervjun hade nån med stora bläckbokstäver skrivit "SOC HOROR" på väggen. Vilket välkomnande!

De två kvinnorna jag fick träffa var mycket trevliga, de bjöd på kaffe, berättade om verksamheten och bad mig berätta om mig själv. Tyvärr märkte jag att den erfarenhet jag har inte riktigt ligger i linje med vad de vill ha på arbetet. På socialtjänsten snackar vi inte vård och behandling utan ren och skär myndighetsutövning. På frågan om hur jag skulle se mig själv i den rollen visste jag knappt vad jag skulle svara eftersom jag aldrig prövat, men den struktur som ett sådant förfarande innebär skulle nog passa mig som gillar rutiner att hänga upp saker på - som små krokar att sortera det myller av liv som arbetet på soc verkar innebära.

Jag lämnade förorten med en känsla av att det är många som har det tufft. Och för att klara av det behöver man vara tuff själv.
Att ansöka till socialtjänsten den här sommaren är för mig ett sätt att utmana, att göra något nytt. Jag skulle nog klara av jobbet, men om jag får arbete i Gårdsten - huruvida jag ska få utmana mina fördomar - kommer jag att få veta först inom ett par veckor. Fram tills dess sitter jag i min trygga småstad och blickar ut över mitt rika villaområde som nu efter många dagars sol blivit täckt av snö. Det kan vara kallt även i småstäder. Iskallt.

http://www.youtube.com/watch?v=-VCqAjYO3NM

Ehrm!

Ja, jag tränar ju faktiskt numera!

Slap a bitch!

Vilka påhitt Påven!

Bakom religiösa skrifter och pompösa utstyrslar har präster och religiösa ledare gömt sig i alla tider. Den katolska kyrkan som lär vara en enorm makt i världen har en ledare vars uttalanden får en icke-religiös person som mig att häpna. I sitt vid det här laget ökända jultal menade påven att "det är lika viktigt att bekämpa homosexualitet som att rädda regnskogarna". Detta uttalande skall enligt kyrkan vara förvrängt och felciterat. Och visst kan det vara så att en förvrängning har skett, det är inte alls omöjligt med tanke på vad han har att kämpa mot, men att budskapet var precis vad det blev tvivlar jag inte en sekund på. En blick i backspegeln räcker.
Senaste grodan ur denne mans mun var då han besökte det hårt aidsdrabbade Angola och menade att kondomer är fel sätt att bekämpa sjukdomen på, istället är det "andligt uppvaknande" vi behöver.
Ja, med sådana citat lär man vakna upp om man inte gjort det redan innan. En man med så mycket makt gör enorma avtryck genom det han säger, men tack och lov är motreaktionerna också skarpa med sin kritik.

Religion fortsätter att döda, och kanske är det religionen som måste offras för att vi ska kunna leva i den frid som troende påstår sig söka men uppenbarligen bara förkastar gång på gång.

Enkätflyt

Äntligen blev det tid för oss att verkligen göra något aktivt! Hittills i uppsatsarbetet har det varit lite för lugnt, bedrägligt lugnt kan man säga. Veckorna har passerat, tiden börjar bli knapp. Men idag fick vi komma till Sahlgrenska och dela ut vår enkät till en klass med läkarstudenter. Det såg tunt ut i föreläsningsbänkarna, första gången vi räknade var där bara ca 25 futtiga studenter, men så småningom fylldes salen på och det droppade in flera stycken under lektionens gång.

Då vi började få tillbaka enkäterna var vi spända på hur stort bortfallet skulle bli. 100 enkäter är vad vi satsar på, gärna fler, och tillslut hade vi av 55 utdelade fått tillbaka hela 54 ifyllda! Nu behöver vi förhoppningsvis bara träffa en klass till för att kunna skrapa ihop material till en vettig undersökning.

Reaktionerna var blandade bland studenterna. Vissa rynkade på näsan åt de privata frågorna, andra var glada och öppna, vissa tyckte att det saknades svarsalternativ och någon skulle själv göra en hiv-studie och ville därför gärna ta del av det kommande resultatet.

Det här kommer att bli bra!

Sagor för stora barn

Ja så var det nog, men själv var jag inte särskilt stor där jag satt bredvid Källarmästarn i hans husbil och med förtjusning lyssnade på alla hans spökhistorier han hade att bjuda på.
Igår när jag åt några riktigt goda blodapelsiner var det särskilt en jag kom att tänka på. Ni förstår, enligt Källarmästarn kommer sig den röda färgen i apelsinerna av att man under dess träd brukar lägga döda människor vars blod frukterna suger upp. Inte självdöda förstås, utan mördade då blodet ska vara färskt och fint. Rysligt, eller hur? Dock äter jag mina apelsiner med god aptit.

Efter det att Källarmästarn lämnade Marstrand, där han först var inneboende hos morföräldrarna och sedan bodde i sin husbil intill Varvet, reste han tillbaka till Norrland där han kom ifrån. Men då och då hälsade han på oss och hade alltid med sig exotiska presenter till mig. Men för ca 12 år sedan slutade han att hälsa på, och adresslös som han alltid var kunde vi inte finna honom. Hade det hänt något? Var han död? Men så för några månader sen dök det upp ett kort i brevlådan. Han har det bra och befinner sig i Norrland. Det vore roligt att träffa honom igen, det är inte alla som har en sådan gedigen samling spökhistorier bakom kragen, och det är inte alla som besitter en sådan vänlig själ. Men ingen är perfekt, vissa kvällar då han hade jobbat öppnade han inte dörren för mig där jag stod och bankade. Det tär på krafterna att berätta historier för energiska barn!

Vad finns bakom nästa hörne?

Dom där liljorna...

Liilian och Liilian har varit inaktiva i tre månader. Synd på så bra bloggare! Vill de återerövra sin plats i min länklista får de bevisa sig värdiga.

metrobloggen.se/liilianochliilian

Tusen strålande solar

Så har även jag läst den omtalade boken av Khaled Hosseini och det blir svårt att inte jämföra den med hans tidigare och så omåttligt populära Flyga drake. Språket i de båda böckerna är snarlikt liksom sättet att bygga upp berättelsen.

I Tusen strålande solar möter vi Mariam och Laila som båda tvingas möta livet som kvinnor i ett patriarkat och krigsdrabbat Afghanistan. Mariam är en oäkting och blir tillsammans med sin mor placerad i en enslig stuga där moderns bitterhet över sitt öde smittar ner deras förhållande. Mariams största lycka är när hennes far kommer på besök en gång i veckan, och att hans vänlighet skulle vara falsk som modern påstår är inget som Mariam tror på förrän den dag då hennes far sviker henne och sedan gifter bort henne till en man som är mer än dubbelt så gammal som henne själv, en man som då Mariam inte kan föda honom en son snart visar sitt rätta ansikte. Mariam får leva ett ensamt liv fyllt av både psykisk och fysisk misshandel.
Laila är något yngre än Mariam och de båda känner varandra enbart som grannar. Laila växer upp med en kärleksfull far men med en mor som helt isolerat sig efter att hennes söner dött i kriget. Lailas bästa vän Tariq visar sig då de båda blir äldre vara hennes största kärlek, men kriget skiljer dem åt, och då Laila förlorar sina föräldrar i en raketattack hamnar hon i Mariams hus där hon snart möter på samma öde som henne.

Då Flyga drake främst var en skildring om män och genom männens ögon är Tusen strålande solar en kvinnoskildring, och det är därför en bra bok att läsa om man redan läst den förstnämnda. Den tortyr som dessa kvinnor tvingas uthärda, just därför att de är kvinnor, är närmast ofattbar men därmed också så viktig att känna till. Omringad av krigets fasor får vi följa två kvinnor som förnekas existens och som under dessa villkor tvingas leva ett liv där deras egna behov måste tryckas bort för att kunna uthärda.
Tusen strålande solar är inte riktigt lika vass som Flyga drake vars berättelse är mer fokuserad och mer kärnfull. Men utan jämförelser är boken i sanning mycket gripande även fast det tar ett par kapitel innan man inser det. Tårarna flödade över för mig vid flera tillfällen. Tron på kärleken är bokens underliggande tema, och likt en blomma som tar sig upp ur asfalten är den tron det sista som dör.

http://dejvan.blogspot.com/2008/08/en-berttelse-om-krlek-och-svek.html

Melodifestivalen - såhär i efterhand

Detta fenomen har även i år skapat vilda diskussioner. Åsikterna haglar tätt om vår identitet som svenskar respektive vad det är man vill ha i Europa och vad som är "äkta schlager". Som det brukar vara alltså.
Jag har tidigare ogillat uppdelningen i alla dessa delfinaler, men den glädje som detta verkar sprida, det engagemang i något glatt och roligt har gjort att jag veknat mer och mer för varje år även fast jag alltid väntar mest på Eurovision då jag brukar ha en liten festival-kväll hemma hos mig. Den stora Europafinalen erbjuder en spännvidd i bidragen som trots ganska god variation inte går att hämta bland Sveriges alla kändisar.

Ur den svenska finalen var nedanstående två mina favoriter. Vinnarens fåniga vers, halvplagierade refräng och fjompiga dans har jag inte så mycket till övers för, men jag får erkänna att sångerskan är charmig.

Har överlevt mitt livs första bodypump-pass

Alla människor tar olika lång tid på sig.
När vissa saker känns motiga kan man antingen välja att dra sig undan, fly hals över huvud eller närma sig det man fruktar.
Jag har länge dragit mig undan all typ av träning, men idag gick jag för första gången till gymmet.
Det tog lång tid, men jag gjorde det och det gick bra!

Bodypump känns som en bra och ganska rolig träningsform. Alla delar av kroppen får sig en rejäl genomkörare och man kan själv bestämma till vilken grad genom att variera vikterna på skivstången.
När instruktörerna den sista kvarten ville få mig att göra armhävningar, som jag dessutom alltid varit dålig på, tacklade jag av och gjorde sedan bara några få övningar till innan musiken ebbade ut och alla applåderade. Musklerna var slut i armarna och då jag lyfte upp stången över huvudet under de sista minutrarna till den frenetiskt dunkande musiken var det nästan att jag tappade den i skallen.

Jag såg antagligen ganska rolig ut. Jag orkade som sagt inte några av de sista momenten och jag var nog den med minst vikter på stången, därför var jag inte helt nöjd med att det gick runt en fotograf i rummet och fotade (säkert därför att det var premiär för gymmets nya B-pump). Men jag är ändå stolt över att jag närmade mig det jag fruktade. Odjuret är hanterbart, jag kan klia det bakom örat och känner därför att jag kommer klara av att fortsätta. Om jag dessutom hamnar i tidningen pågrund av fotografen förevigas ett historiskt ögonblick!

Aesop's fables

Min födelsedag blev utdragen, inte mig emot; att få full uppmärksamhet en gång per år är ganska skönt, så jag antar att jag medvetet drog ut den ett par dagar extra genom att dröja med att hämta ut det sista paketet på posten, det som Danuta hade skickat till mig från Polen.
I paketet låg en låda med blandade tepåsar, en chokladbit, ett fint kort och den underbara boken Aesop's fables.

Aesop lär ha varit en grekisk slav som förtjusade mångvida omkring med sina fabler och berättelser. Dessa har överlevt tidens tand trots att han levde flera hundra år innan Kristus. Min allmänbildning är något bristfällig så jag kände inte till denne store berättare förrän jag öppnade boken, men den moral som sägs vara grundläggande för alla tiders sagoberättande känns igen.
Fablerna i boken är mycket korta, som mest 1,5 sidor, och förtäljer om diverse djur som konverserar i olika situationer. De flesta historier avslutas med en kursiverad mening som förklarar fabelns sensmoral, och det är också så att alla berättelser bär på en sådan. Sensmoralerna - meningarna med berättelserna - går enkelt att applicera på många situationer man själv befunnit sig i och handlar oftast om klokhet kontra dumhet, grymhet kontra vänlighet, godhet kontra ondska och feghet kontra mod. Universiella egenskaper som känns igen i allt.
Boken är på engelska och utgiven av Pengun Popular Classics men lär finnas i många andra utgåvor.

Tack Danuta för att du förgyllt min bokhylla och dessutom gett mig lite sund moralism att leva efter! ;)

Anledningen till att jag köpte gymkort

Den fördröjda anställningsintervjun

Jag har nog aldrig varit så effektiv som jag var igår kväll och idag.
Igår lade jag fram allt jag behövde, jag kokade kaffe så att jag bara skulle kunna värma det idag, jag kokade ett ägg och jag gjorde en smörgås. Allt radades prydligt upp på köksbordet.
Idag klev jag upp efter bara en snoozning tio över 6, jag ställde kaffet i micron, hällde upp yoghurt i den lila skålen och tomatjuice i det lilla glaset. Det var en välplanerad och mycket rejäl frukost, för rejäla frukostar lär göra att man gör gott ifrån sig på sådant som tex anställningsintervjuer.
Resvägen var nedskriven, frukt, almanacka och block var nedpackat. Men trots min minitiuösa planering var det något som inte stämde - något som kändes fel, så jag kollade mailet en gång till för säkerhets skull och fick syn på att intervjun inte är förrän nästa torsdag! Socialtjänsten får alltså vänta ytterligare en vecka på min entré och jag hoppas att jag kan vara lika effektiv då. Innan dess blir jag antagligen tvungen att köpa ny tomatjuice...

Var beredd ;)

Revolution!

Jag har mitt alldeles första gymkort i handen, och efter ett liv helt utan träning är det en liten revolution för mig.
Inser att min kropp faller samman av min inaktivitet så jag slog näven i bordet och begav mig till Sportlife igår. Jag har redan bokat tre stycken Bodypump-pass, men eftersom jag har en förkylning i kroppen och inte mår så bra kan det hända att jag blir tvungen att avboka morgondagens och vänta till fredag då det dessutom erbjuds en introduktion.
Önska mig lycka till!

Where's your pride?

Sen Caroline Af Ugglas gjorde sin grej i melodifestivalen har det varit mycket snack om henne. Vissa dissar henne totalt, andra älskar henne. Det är vad man riskerar när man har ett annorlunda uttryck. Jag tyckte inte att hennes låt var direkt fantastiskt, men jag tyckte att hon sjöng med känsla och jag brukar uppskatta när människor sticker ut
I videon ovan sjunger hon "where's your pride?" medan hon sliter av sig sina masker tills dess att det bara är hon själv kvar. För visst är det så att stolthet alltmer kommit att förknippas med att förställa sin kropp? Man ska fettsugas, ansiktslyftas, botoxas, färgas, trimmas och sminkas för att få lov att vara stolt över sig själv. Att vara stolt för den man verkligen är blir allt svårare, och det märks tydligt i kommentarerna till videon. Fler kommentarer handlar om hennes avsaknad av bröst än om det budskap hon vill förmedla, och jag antar att man helt enkelt inte kan ta in budskapet och man stirrar sig blind på hennes bröst.
Gör som Carro; var stolt över den du är! Då gör du inte bara dig själv utan även samhället en björntjänst.

Annas kalas

Kalas hos Anna-bus.
Trevliga människor, schlager, tapas, tårta och dans.
Jag fick dessutom den eminenta fördelen att sova över i Mölndal. Framåt småtimmarna kröp jag ner i nytvättade lakan i gästrummet för att vid uppstigning få nybakad bröd, direkt från brödmaskinen på den solbelysta balkongen. Niclas rökte pipa, jag drack kaffe, det var riktigt skönt.
Tack vänner!

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN ANNA!

I ditt bröst slår ett evigt ungt hjärta.

"Barabamba återträff"

För en tid sedan fick jag en inbjudan till återträff med min gamla högstadieklass. Inbjudan innehöll även lösenord för en hemsida där man kan chatta med varandra.
Ett par veckor senare dök det upp en telefonlista över alla i klassen i brevlådan, även mitt nummer stod med trots att jag inte hade tackat ja till festen. Visst ligger mitt nummer ute på eniro, men borde det inte krävas åtminstone ett "ja-tack" för att sända ut det till alla i klassen? 395 kronor för att träffa högstadiet är jag knappast nåt jag är pigg på!

En kärlekshistoria!

Ni monarkister får ursäkta mig nu, men för mig som inte har några direkta känslor för kungahuset blir uppbådet inför Vickans bröllop väldigt skumt att beskåda. Fick precis syn på boken En kärlekshistoria. Daniel och Victoria och tänker att det ju nästan är för mycket!

Ur innehållet:
"Victoria tittade sig nyfiket omkring. Då och då slängde hon in en fråga och hon nickade intresserat när Daniel berättade hur styrketräningsmaskinerna fungerade. Han uppfattade det som ett genuint intresse, men det var en kronprinsessas yrkesskada.
...De medlemmar som gick förbi Daniel och Victoria när de satt och pratade efter rundturen nickade igenkännande till Daniel och tänkte att det var ett rejält omaka par som satt där.
Hon hade växt upp på ett slott i Stockholm, han i en villa i Gästtrikland. Men trots de stora skillnaderna kom de bra överens redan från början".

Ja, som ni ser är Vickans löv-story skriven som en riktig Harlequinbok, om det blir ur serien "Romantic" eller "Erotic" återstår att se.
Blev du intresserad finns den att köpa för 59 spänn på Adlibris!

Jämmer och elände!

Jag fick underkänt på senaste tentan!
Det här är andra gången under min akademiska "karriär" som en tenta blir underkänd och det gör mig riktigt upprörd.
Jag vet att den kvantitativa delen av min tenta var ganska dålig, jag kunde inte begripa mig på den där statistikboken om jag så än höll den uppånerpå. Vid inlämningen fick jag dock höra lugnande ord om att det på förra kursomgången inte var någon som underkändes. Dessa lugnande ord känns såhär i efterhand inte riktigt lika lugnande då det ju antagligen betyder att jag är korkad som ett spån.
Det finns dock en liten chans att detta inte är så farligt som jag tror. Vid inlämningen hade inte min kåravgift hunnit registrerats vilket betydde att jag inte kunde bifoga något stämplat kårkvitto. Det kan ju faktiskt vara så att det är anledningen till U:et och att jag i så fall bara behöver slänga in ett nytt kvitto. Är det så enkelt är min lycka gjort, är det inte så enkelt undrar jag hur jag ska ta mig till för att kunna skriva en fungerande tenta i det här ämnet!

Fått paket från Nederländerna!

Kul när presenterna fortsätter att droppa in även fast födelsedagen börjar blekna!
Denna gång var det Thomaz som i blommigt och glänsande papper skickade snygga kaffekoppar till med vars skedar placeras i handtagen. Tyvärr var tre av de fyra krossade i transporten så denna kaffeslurk får jag ta mig alena!
Skål på er!

I löfs yu and I hejts it!

Starka känslor ligger alltid ganska nära varandra.

Produktiv i sängen

Skrivit en ny arbetsansökan, bokat en anställningsintervju, sammanfattat enkätkritik, sammanfattat en rapport, skrivit tackort och gratulerat en vän på födelsedagen.
Har gjort det mesta i min säng och trots den höga mysfaktorn anser jag mig ha haft en produktiv dag!

Humor!

Som många vet söker jag lya i Göteborg, och jag fick mig precis ett gott skratt då jag fick syn på att jag kan få bo på Glasberget! Skulle kanske passa mig utmärkt! Haha.

Födelsedagsfirandet över

Efter ännu en dags förberedelser kom familjen igårkväll. Även de fick gå min tipspromenad; en promenad som mormor och Tomas fick flest rätt på.
Jag fick blommor, choklad och pengar i present, de fick mat, kaffe och efterrätt. Det blev en väldigt trevlig kväll och dessutom fick jag ta mig en titt på morfars färgade (och omtalade) hår. Spännande!

Josefina stannade över natten och vi tittade på Pans labyrint och The ring tillsammans med massor av popcorn.
Idag åt vi frukost till Lets dance och sedan gjorde hon mig sällskap då jag diskade. Snart kom the family igen för att hämta hem kusin och samtidigt kom mor och Roger som inte kunde vara med på gårdagens fest. Tyvärr fick de möta ett ganska trött födelsedagsbarn men jag orkade ändå pilla i min lite fylld paprika och en skvätt kaffe.

Fylld till bredden med mat, godis och paket tackar jag mina gäster för all fin uppvaktning!
Att fylla 26 är strålande.









http://www.pixbox.se/alb_show_id1021038_page0.html

Mitt självdestruktiva kärlekstörstande liv

Jag är så himla dum. Jag är så oerhört korkad!
Som ett våp sitter jag här med öppen mun och väntar på att få något, vilket naturligtvis inte händer!

Jag hakar upp mig så otroligt på mina små förälskelser och gör allt för att få den där bekräftelsen som jag aldrig får. Min akilleshäl är kärlek och det sårar mig så in i norden att jag ständigt vänder min näsa åt helt fel håll. Jag vet inte hur mycket tid jag slösat på att sitta och titta på datorskärmen, på mobiltelefonen eller på hemtelefonen i desperat hopp om att få det jag vill ha. Så mycket tid till ingenting när objekten för min kärlek antagligen skiter fullständigt i mig, är ute i världen och har roligt, är ute på krogen, festar och lever livets glada dagar medan jag viger mitt liv åt dem. Så mycket tid för absolut ingenting! De sällsamma svar jag får triggar mitt hopp och så faller jag tillbaka och sitter där igen och trånar, men de eventuella kärleksförklaringarna är egentligen bara något jag själv draaagit ur mina förälskelser.

Jag är så bränd, men det värsta är att de största brännskadorna är sådana jag orsakat på egen hand och inget jag kan skylla på andra. Dom lever sina liv, glada i hågen, medan jag ideligen utför detta självdestruktiva beroende. Det måste bli ett slut på mitt självplågeri, jag får inte lov att slösa mer tid på folk som ändå inte vill ha mig - det är varken jag eller dom värda. Jag är värd att må bra oavsett om jag har en partner eller inte. Jag får inte mäta min lycka i andras bekräftelse för då kommer jag antagligen aldrig att bli helt lycklig.

Tack Sarah och Anna för era kloka ord!

Ibland är man mer känslig än smart

Man blir ju lite ledsen när folk liksom försvinner bort.

Ordning och reda efter festen (*klicka på bilderna*)