Niklas är en fin kille, och hans mat ser alltid aptitlig och vacker ut.
För ett tag sedan bestämde jag mig för att jag ville prenumera på en tidning. Jag känner att jag sällan har tid eller ork att läsa all skönlitteratur som jag i ett annat liv så hjärtligt hade plöjt igenom, så en tidning i månaden eller så skulle passa perfekt som avslappnad omväxling till kurslitteraturens måsten.
När man mår dåligt fokuseras det onda i magen som en klump. När man mår bra, och kanske dessutom är lite förälskad, så får man istället en positiv klump i bröstet som utstrålar energi åt alla håll, energi som automatiskt kan bubbla upp i halsen och bli till små löjliga skratt.
Vädret har den senaste tiden varit mycket bra. Och visst är det något speciellt med höstvädret? Himlen är blå, solen lyser och luften är alldeles kall och klar. Man kan andas och man skulle vilja frysa tiden för en stund, kanske lägga den i en liten ask och plocka fram den ibland då man behöver. Ofta skyndas det förbi den, men då blir skyndandet desto mer njutbart, och ett par gånger efter skolan har jag stannat upp med min cykel och satt mig på bryggan vid älven för att bara njuta av livet i stillhet.
Dagen har varit riktigt bra. Visst var jag trött när jag gick upp tidigt imore, och visst kändes det lite segt när jag missade bussen på sekunden. Försökte cykla ikapp med den på bron men missade den då jag fipplade för länge med låset. Det gjorde dock inget, för just den bussen planerade jag att åka med bara för att jag skulle hinna göra ett kårärende innan föreläsningen. Ärendet gjorde jag istället efter. 
Kvinnor får mens och PMS. Hormoniella cykler rör sig upp och ner, och ibland kan humöret skyllas på dessa faktorer. 
Jag tyckte att det var en intressant fråga att ställa, inte för att jag trodde att resultatet skulle bli annorlunda än vad det blev, utan mest på grund av frågans existensiella natur. Synen och hörseln - dessa sinnen som är så viktiga för oss; Tanken på att behöva välja bort något gör att man nästan får ont i magen! 
I tre år tjänade kameran mina yttersta intressen och hedrade mig med bilder som blev exakt som jag ville, men också med bilder som överraskade med spännande ljusspel och detaljer som min närsynthet inte hade upptäckt innan. Tyvärr dog kameran för nån vecka sedan, detta efter en tids sjukdom, så nu är det dags för mig att säga adjö och tacka för tre bra år. Men utan kamera kan jag inte leva, så nu har jag precis beställt ett senare syskon till min förra Cyber-shot, ett syskon med fler pixlar som fått bra betyg i recensioner på nätet. Att jag är märkestrogen beror mest på tryggheten att känna igen menyerna och funktionerna. 
Där satt jag och gjorde mitt yttersta för att vara trevlig, när allt jag egentligen tänkte på var om min första och enda slips symboliserade patriarkatet.
Om jag av misstag råkar glömma s:et i min bloggadress så kommer jag in på en sida för bibelstudier!
Idag är det en sån där dag då allt liksom bara är fuck you.
Är inne i en ganska intensiv period just nu, och då får bloggandet stiga åt sidan till förmån för liv i äkta vara.
Hemkommen efter min Polensemester saknar jag redan mina nya polska vänner, för vi har haft en riktigt fin tid tillsammans. Sex dagar var jag och Lo borta, varav två av dessa ägnades främst åt resandet, så fyra heldagar tillbringades i Polen tillsamans med Danuta, hennes vänner och hennes familj. På grund av att vi bodde i hennes stora, fina hus och hela tiden umgicks med kompisarna och även hennes familj fick vi ett fantastiskt inifrånperspektiv.
att resa. Först tåg från Göteborg till Malmö på vilket vi träffade en trevlig pilot som jobbade med att köra ut flyktingar från Spanien. Ett spännande möte med en intressant person som gjorde vår tretimmarsresa lite mindre långtråkig.
te vi extrembilligt på mindre än en timme ner till Gdansk. Flygvärdinnorna hann nästan inte ens servera te förräns vi var framme. På flygplatsen mötte Danuta upp oss med sin rara vän Gosia, och de hade fixat en stor skylt på vilken de hade skrivit "välkomna David och Linda". Oerhört charmigt och trevligt!
som Danuta försökte para ihop mig med. Vi åt en god middag och pratade hela kvällen. 
oss mängder med mat, visade sina ägor och sina höglandsboskap. Respektingivande och vackra djur!
Danuta på Skype där vi talas vid. Gosia har jag mailkontakt med.
t jag verkligen ser fram emot! 
