torsdag, oktober 04, 2007

Gemenskapens trygga famn

Hemkommen efter min Polensemester saknar jag redan mina nya polska vänner, för vi har haft en riktigt fin tid tillsammans. Sex dagar var jag och Lo borta, varav två av dessa ägnades främst åt resandet, så fyra heldagar tillbringades i Polen tillsamans med Danuta, hennes vänner och hennes familj. På grund av att vi bodde i hennes stora, fina hus och hela tiden umgicks med kompisarna och även hennes familj fick vi ett fantastiskt inifrånperspektiv.
Första dagen ägnades som sagt åt att resa. Först tåg från Göteborg till Malmö på vilket vi träffade en trevlig pilot som jobbade med att köra ut flyktingar från Spanien. Ett spännande möte med en intressant person som gjorde vår tretimmarsresa lite mindre långtråkig.
Tåget blev försenat eftersom det hängde en lös plåtbit under det. Lo blev stressad då vi hade en flygbuss i Malmö att hinna med, vilket vi också gjorde på håret. Malmö genom flygbussens fönster var vackert, såg hemtrevlig ut och liknande Göteborg. Flygplatsen i Sturup var relativt lätt att hitta i, och med det cerise-rosa planet från Wissair åkte vi extrembilligt på mindre än en timme ner till Gdansk. Flygvärdinnorna hann nästan inte ens servera te förräns vi var framme. På flygplatsen mötte Danuta upp oss med sin rara vän Gosia, och de hade fixat en stor skylt på vilken de hade skrivit "välkomna David och Linda". Oerhört charmigt och trevligt!
Gosia manuvrerade en lätt skraltig bil till den mysiga småstaden Romia där vi fick hälsa på Danutas kusin Martha, och packa upp våra saker. Vi fick varsitt rum, och överallt i huset kunde man se diverse Jesus-målningar och kors.
Lite senare dök den rare manusförfattaren Szymon upp, någon som Danuta försökte para ihop mig med. Vi åt en god middag och pratade hela kvällen.
Dag två tillbringades främst i Gdansk där vi shoppade och besökte ett par kyrkor för att se dess vackra insida. Både Gosia och Szymon var hajja på stadens historia och berättade gärna om de olika platserna. Den gamla delen med de karakteristiska höga husen med diverse takprydnader var väldigt vacker, och där besökte vi både ett fik och en traditionell restaurang med god mat och trevlig stämning. Under de övriga dagarna besökte vi den fina rikemansorten Sopot med sin långa strand och turistbutiker där vi shoppade och åt lunch på en uteservering. Vi besökte hamnstaden Gdynia där vi träffade ytterligare en vän till Danuta och fikade på ett mörkt café och åt gott på restaurang. Söndagen tillbringde vi först i Danutas lokala katolska kyrka för gudstjänst. Danuta såg ut som en liten ängel med sitt lockiga hår och religiösa övertygelse. Efteråt tog vi tåg och bil till en liten by på landet där hennes föräldrar serverade oss mängder med mat, visade sina ägor och sina höglandsboskap. Respektingivande och vackra djur!
Dagarna gick i lagom tempo, och vi åt och åt och åt och pratade och pratade och pratade från morgon till kväll. Vi åkte mycket tåg och blev ständigt uppassade av Danuta och de andra. Vi träffade Danutas trevlige bror som skulle flytta till Tyskland för studier och hans flickvän. Vi besökte den lokala krogen där vi träffade ytterligare en kompis och drack annanasjuice. Vi tog en kvällsfika hemma hos Gosia och fick två brända skivor var med musik. Vi utbytte mailadresser och kramar och nu har jag rare Szymon och Danuta på Skype där vi talas vid. Gosia har jag mailkontakt med.
Att resa är ett fantastiskt sätt att byta ut sina fördomar mot
sanningar, att få nya vänner, att bli vass på sin engelska, och att få se livet ur ett lite annat perspektiv. Med den otroliga gästvänlighet vi mött vet jag att jag närsomhelst kan återvända in i gemenskapens trygga famn igen. Jag saknar redan mina polska kompisar och planerar att fira nyår hos dem vilket jag verkligen ser fram emot!



2 kommentarer:

fröken stistrup sa...

Vad mitt liv kändes lamt helt plötsligt. Måste resa ännu mer :)

D-C sa...

Asti:
Du reser ju hela tiden verkar det som på din blogg!!