Det var en fråga som togs upp på dagens litteraturseminarium.
Ida-Sofia citerade en lärare som snabbt hade snoppat av eventuella diskussioner genom att svara "Ja det måste man ju utgå ifrån, annars får vi ju ett nazist-samhälle."
Marie hävdade att människans grundläggande värde är detsamma oavsett dess handlingar, att det alltså är handlingarna som kan värderas olika, inte människan.
Jag hävdade att det är just handlingarna som skänker människan dess värde; väljer man värdefulla handlingar blir man också en värdefull människa.
Men vilka handlingar kan ses som värdefulla respektive mindre värdefulla? Befinner vi oss på en plus till minus-skala där summan av våra handlingar räknas ut? Tänk om vi av olika anledningar är oförmögna till att handla i överhuvud taget, är vi mindre värdiga då, mindre värdiga till mänskliga rättigheter?
Senare tänkte jag till och kom på att jag hade glömt bort människors nätverk på seminariet: Om jag ogillar en person ogillar jag inte nödvändigtvis hans/hennes familj vilken nog värderar personen högre än jag, så om jag skadar personen genom att hänvisa till hans eller hennes mindre värde skadar jag även hans familj och nära.
Ju mer man tänker i sådana här banor ju mer tillsnurrad i etiska konflikter blir man. Det var synd att vi inte kunde diskutera längre idag!
Ett grundläggande lika värde för alla är självklart, även fast det finns dem i ens privatliv man värderar högre än andra. Men visst finns det gånger då man har svårt att alls se något värde hos somliga? Somliga som verkar ruttna rakt igenom. En viktig tanke är kanske då att uppmärkamma att ens egen ruttenhet nog blir värre då man alltför hårt dömer personer utan att se till det som finns bakom.
Tyck gärna till via kommentarer! Är alla människor lika mycket värda?...
6 kommentarer:
Oh, det här är ett stort dilemma för mig. Jag tänker ofta på det och jag kan aldrig komma fram till ngt slutgiltigt. Men idag känner jag så här:
Jag tycker att en människas handlingar till mångt och mkt speglar det värde jag tillskriver den. Värde finns inte i sig och det är ngt som är godtyckligt och subjektivt.
Jag kan tillskriva en människa ett värde för den människan de är idag, inte den människan de var igår. Det betyder att man i princip kan ha gjort vad som helst tidigare i livet men ändå kan jag tillskriva människan ett stort värde om den idag är vad jag kallar en bra människa. Dvs live and let go. Alla måste få en chans att vara sitt bästa jag oavsett vad man har gjort tidigare i livet och om man inte kan vara en bra människa idag, då kan jag tillskriva den människan ett "lägre" värde...
Fan vad jag snurrar nu...
Tack ska du ha för din syn på saken Nina! Jag tycker att det du säger låter sunt, och du snurrar inte!
Alla människor är lika värda. Om man börjar värdera dem efter handling så kan man värdera dem efter andra egenskaper och då sitter man snabbt där med snedbena och liten mustasch. Vissa värden i samhället är absoluta och en av dem är alla människors lika värde.
Menar då Kapten Napalm att även han med snedbena och mustasch var lika mycket värd som oss andra? Om du får välja mellan att rädda Hitler eller din mamma från en säker död, vem väljer du?
Vad jag menar är att det grundläggande människorvärdet väl egentligen bara på teoretiskt plan går att skilja från våra personliga värderingar? Vi lever ju sällan helt efter ideal utan faktiskt efter våra värderingar. Om jag får välja mellan att rädda Hitler eller min mor så räddar jag min mor.
Skicka en kommentar