Något av det värsta man kan tänka sig är att bli så sjuk att man inte kan ta hand om sig själv och hamna på ett ålderdomshem. Detta har jag mött under sommaren som vikarie på ett demensboende. De människor som en gång varit friska och starka är nu svaga och behöver hjälp med det mesta. Om jag lever mig in i deras situation och tänker på min egen framtid som gammal så gör jag ett bättre jobb. Men jag blir också ofta trött då jag arbetar för mycket, så som jag gjort på sistone. Då brister medkänslan och empatin, och jag kan irritera mig på deras oförmåga och förvirring.
Men idag är jag ledig, och det är skönt. Jag har tittat på film, bakat bröd, diskat och pysslat med lite annat här hemma.
Nu är sommaren på Ranrikegården snart slut och jag vill rikta ett tack till all trevlig och engagerad personal som gör ett sådant bra jobb. Tror att jag ska skicka ett fint vykort till dem...
Men jag vill också tacka vårdtagarna för att ha breddat mina förmågor och gett mig ett livsperspektiv som jag inte kan finna i min vanliga umgängeskrets.
3 kommentarer:
Ja, äldrevården har ju varit ett hett ämne sista tiden! Även jag har hört om stora brister genom de äldre jag känner som fått stå ut med sänkt standard i sitt liv.
Det är bra att det finns sådana empatiska personer som du som kan sätta sig in in andras situationer! Bra att du fortsätter dina studier inom ämnet!
Tack Lo din gamla Ko. ;) hö hö hö.
Hejsan hallå!
Eftersom ämnet ligger nära till hands måste jag ju också vara med och kommentera...bra sagt, jag känner igen mig! Bra att folk vågar ta upp att man faktiskt, oftast när man är lite trött, kan bli riktigt irriterad på vårdtagarnas oförmåga och hjälplöshet. En mänsklig känsla!
Kram Hanna
Skicka en kommentar