Ika den dåren!

70-talisterna talar om Vilse i pannkakan som det barnprogrammet som ska ha förstört hela den generationen. Jag känner flera 70-talister och tycker väl inte att de är så himla förstörda, även om det förstås finns undantag...
Men vi 80-talister då, vad tittade vi på?
Personligen så diggade jag Björnes magasin, Disneyklubben och förstås Ika i rutan!
På den tiden satt man trollbunden av hennes hyss, men då jag fick se ett avsnitt på kassett hemma hos Thomaz för några veckor sedan blev jag konfunderad. Visst kan man väl tro att Ika är intagen på tvångsvård, och att det tomma rummet hon befinner sig i är en madrasserad cell där hon kan leka ut alla sina psykotiska fantasier? Mönstret blir extra tydligt då hon i ett avsnitt pendlar mellan att vara "snäll" och "stygg" flicka som äkta schitzofren. Se bara hur hon som stygg sågar isär ett bord mot slutet och prövar ett genomskinligt linne inför alla barnsögon! Hon leker med ett skelett som heter Åke, men utöver honom är hon alltid ensam, ensam på sin institution...
Men visst är det väl så att alla stora konstnärer är lite sjuka i huvudet? Ur ångesten och sjukan växer frön av kreativitet och sundhet. Hos Ika kan man skymta kulturkritik och revolution, kanske är det därför man spärrat in henne; för att hon är radikal. Hennes vinjettmusik är dessutom fasligt snygg!