Göteborgs filmfestival är snart till ända och ännu en gång har drivor med filmer avhandlats på de olika biograferna runtom i stan. Det var egentligen inte meningen att jag alls skulle beträda festivalen i år, nobbade Hannas inbjudan då jag har för lite pengar, men några dagar senare ringde en föredetta kollega från Uddevalla och undrade om jag ville följa med och jag tackade efter en stunds övervägande ja då jag inte hade något annat planerat för den här helgen.På den charmiga lilla biografen Aftonstjärnan på Hisingen såg vi den ryska filmen Yuri's day. Jag har aldrig besökt Ryssland men ganska snart kände jag hur den bild jag har av landet trillade över mig från bioduken. Filmen projicerade karghet, kyla, fattigdom, vodka och elände. Den tar sin början i en bil där en känd operasångerska och hennes son färdas mot hennes hemby som hon vill visa sonen. Hembyn är täckt i snö och dimma och dess kyla tillsammans med den vassa och oharmoniska stråkmusiken sätter an tonen för dramat. Ganska snart tappar Lyuba bort sonen Andrei och sedan börjar en desperat jakt för att finna honom igen. En jakt som leder henne bort från den finkädda värld hon kommer ifrån och in i fattigdom och elände. Enligt festivalprogrammet är det en tydlig symbol för det nya Ryssland som möter det gamla.
Gillar man rysk film tänker jag att man nog också gillar den här. Yuri's day innehåller i all sin melankoli även viss humor och dessutom lite opera då huvudrollen tar ton vid ett par tillfällen. Jag tolkar det som att Lyuba i sin facination och nostalgi för det som en gång var glömmer bort det som hon har här och nu, kanske något vi kan ta lärdom av då vi så ofta lever då och sen men så sällan betraktar nuet och dess skönhet.
Yuri's day är långt ifrån Hollywood vilket är ganska befriande. Den får en stark trea av mig.
Kvällen fortlöpte sedan i ett festivaltält och avslutningsvis på Burger King.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar