Med magen ut och in

Tänk vad teknikens under kan få en att undra!

Idag efter en igångsparkad fikatradition i Göteborg skulle jag på kvällen träffa en nätdejt. Som vanligt då jag får för mig att göra sådant undrar jag varför jag utsätter mig för den nervositet som det medför. Men när jag tänker tillbaka på de stunder då jag suttit hemma och undrat varför jag utsätter mig för ensamheten så vet jag!

Med magen ut och in och blicken flackandes längst Kungsportsplatsen i en kvart utan att någon kom sände jag iväg ett sms, och det visade sig att dejten inte hade fått veta var och när vi skulle ses!

Jag åkte hem lite modfälld och loggade in på communityn där vi brukar snacka, och då fick jag syn på att mitt meddelande jag hade skickat innan jag åkte till stan, med tid och plats, INTE hade kommit fram. På sätt och vis skönt, hade varit mindre trevligt och personen hade ignorerat mig!

Tekniken skall hjälpa oss fram i livet, men skälper oss lika ofta. Om inte annat så dyker det upp minst lika många nya problem som man hade innan datorn införskaffades.