Tysta vittnen

På bussen till det nya sommarjobbet hamnade jag längst bak och fick tyvärr sitta på snedden, hade mycket hellre kunnat titta rakt fram. Efter drygt halva vägen dök det upp två killar, kanske något yngre än mig, och satte sig på de bakåtvända platserna till höger. Killen längst ut hängde med kroppen och korsade mittgången med sin fot. Han tappade sin tändare en gång och det tog sin möda att plocka upp den igen då han fick böja sig långt fram för att komma åt. Men det stoppade inte där. Han tappade den snart igen. Och sedan tappade han den flaska med öl som han öppnat på bussen. "Fan då så jävla smart!" Det rann öl längst med gången men han lyckades fiska upp flaskan.
Mitt emot mig satt en något äldre kille och pillade på sin mobiltelefon, han hade den något uppåtvänd vilket ölsnubben lade märke till och ogillade. Han sa då till den äldre att lägga ner telefonen med släpig röst, antagligen för att han var rädd att bli fotad/filmad då jag tyckte att han mumlade nåt om kameror. Offret protesterade inte utan ville uppenbart komma bort från situationen så snabbt som möjligt och lade ner den direkt "ja ja ja ja jag förstår" och tog på sig ett par hörlurar.

Ölkillen tappade flaskan ytterligare fyra gånger och tändaren två gånger under den korta bussresan. Ingen brydde sig. Antagligen av rädsla. Han såg stor ut, och av den lilla tillsägelsen han gav till mobilkillen kunde man utläsa att han var en snubbe man inte skulle mucka gräl med. Antingen var han rejält berusad eller drogad på något sätt då han uppenbart inte klarade av att hålla kvar sin öl i handen. Ej heller kompisen klagade på honom mer än att han sa något om att han verkade vara "trött."

Det är otäckt hur man i rädsla för repressalier håller tyst när man egentligen behöver säga något, kanske också för att man inte riktigt vet vad man ska säga, och i mitt stilla sinn undrar jag om denna tystnad förblir rådande även när det handlar om mer allvarliga företeelser man blir vittne till. Forskning har ju visat att så är fallet. Vi springer undan och vänder bort blicken för att slippa se, för att slippa ta ansvar.