För ca ett år sedan blev jag skjutsad på någons pakethållare genom halva Göteborg. Ja, det kändes så i alla fall. Från Röda sten till Högsbo, upp och ner för backar i en rejäl fart. Väl framme hade jag ont i rumpan, min chaufför var inte ens andfådd!Igår drog jag fram min gamla träningscykel ur garderoben igen där den stått och gömt sig sedan i höstas. Min kropp faller ihop och jag behöver göra något för att orka mer.
Så jag satte mig på cykeln och trampande på... i femton minuter, sedan var jag så trött att jag nästan trillade av.
När jag jämför min egen kondis med fantastiska människor som den ovan nämnde cyklisten blir jag antingen hänförd av hans och andras oerhörda styrka, eller förfärad över vad studenlivets bokläsning och datorchattrande har gjort med min kropp. Eller snarare vad MIN attityd och lathet har gjort med min kropp. Som herre över mitt hus borde jag skämmas!
3 kommentarer:
Visst är det en hemsk insikt ^^ Att man själv är orsak till sitt eget förfall.
haha. david då. jag är imponerad å stolt över dig. inte illa pojken. ska du med på spinning imorrn, eller simning på onsdag. bara å välja. vi kan ta body pump om du hellre vill prova på det ;)
det kommer jag inte orka ems, små steg handlar det om här. Jag vill inte förnedra mig offentligt.
Skicka en kommentar