Den vidunderliga kärlekens historia

Någon sa till mig en gång att "en god skönlitterär bok är fantastiskt avkopplande då man har mycket kurslitteratur att läsa". Själv tycker jag mest att en sådan blir ytterligare ett läsmoment att traggla igenom där jag sitter och får ont i nacken. Men ibland händer det att jag lyssnar på ljudböcker. Laddade nu senast ner Den vidunderliga kärlekens historia.

När jag lyssnar på en bok istället för att läsa den öppnas mina sinnen för berättelsen, jag accepterar mer och får en annorlunda smak. Som läsare väljer jag ofta bort böcker som jag tycker är traggliga, men då jag lyssnar på någon annans röst med dess tonlägen och ansträngningar händer det något.

Har idag haft en lång och trött dag. Jag gick upp vid fem imorse för att arbeta morgonpasset på jobbet, mycket att lära. Senare åkte jag med en av de boende till Sahlgrenska för att därefter ta en god lunch i parken utanför Ktb med Emma. Skolan väntade vid kvart över två och jag fick mig då en praktikplats inom psykiatrin för hösten. Jag tog senare vagnen mot Järntorget där jag träffade Lo för en kort fika.

Väl hemma planerade jag att skriva på Japan-stipendiet och gick ut i solen med datorn och en kanna te. Då kom en grannkvinna - antagligen utvecklingsstörd - och satte sig på bänken och började prata med mig om sina vänner som avlidit - som "inte finns mer." Hon fällde en tår på bänken. Jag kunde inte avfärda henens berättelse utan lade stipendiet åt sidan.
När jag tillslut kom upp till min lägenhet igen satte jag hörlurarna i öronen, lade mig under täcket och började lyssna.

Under täcket var allt som existerade berättelsen och berättarens röst. Jag kunde höra varenda andetag från honom, varenda gång han svalde och varenda gång rösten svek, som om han hade legat bredvid mig där under täcket i mörkret.
Den vidunderliga kärlekens historia är hittills en berättelse som pendlar mellan råhet och skönhet, kanske om förmågan att se skönheten i det råa och fula; att se meningen med det missbildade liv som andra förkastar. Lärdomar jag kan ha användning av under resten av året då jag kan komma att få höra fler berättelser, likt den på bänken utanför huset, av människor som förkastats av samhället.

http://www.youtube.com/watch?v=fox-ja7YDSw&feature=related